Årtusendets första decennium innebar språkpolitikens och mångspråkighetens genombrott. Det började 2000 med Europarådets minoritetsspråkskonvention. Sverige fick fem officiella språk: finska, samiska, meänkieli, jiddisch och romani chib. 2005 antog riksdagen de fyra överordnade målen för svensk språkpolitik, och den första juli 2009 trädde språklagen i kraft. Därmed lagfästes också svenskan som officiellt svenskt språk, liksom rätten till modersmål.
Från den 1 januari i år gäller ytterligare en ny minoritetslag. Rätten stärks att använda samiska i inre Norrland och finska i Mälardalen i förskola, äldreomsorg och myndighetskontakter.
En mångspråkigt påverkad svenska hade talats i förorterna sedan 80-talet, och Alejandro Leiva Wenger var först med att göra litteratur av den, i novellsamlingen ”Till vår ära” 2001. Men Jonas Hassen Khemiris ”Ett öga rött” 2003 var det stora genombrottet, årtiondets språkhistoriskt viktigaste roman. Subjektet som andra satsled och struken framförställd bestämd artikel (”I hans röst det låg tjockaste ironin”) har snabbt etablerats som grammatiska schabloner för invandrartal i samtidslitteratur.
Tidskriften Gringo hejade på förortssvenskan i årtiondets mitt och drev fram största mediedebatten om ”blattesvenska”, svenskämne och litteraturkanon våren 2006. Annars har språkdebatten – allt intensivare mot decenniets slut – framför allt gällt engelska som universitetsspråk, EU-språk, skolspråk och myndighetsspråk.
1990-talet var chattens och e-postens årtionde, men nu såg vi sms, bloggar och Facebook i stor skala och därmed skriftspråk som produceras på typiska talspråksvillkor. En normal 15-åring skickar 120 sms om dagen. De så kallade sociala medierna gynnar mångspråkigheten; i princip kan vi använda vilket språk som helst var som helst i världen.
Men årtiondets nyord är helsvenskt, göra en pudel. Genomslaget var blixtsnabbt sedan en kommunikationskonsult sålunda recenserat statsrådets Jan O Karlssons avbön i november 2002.
Fortsättning följer innevarande årtionde: Intensifierade fejder om Sveriges 200 modersmål och konkurrensen mellan svenska och engelska. Vidareutvecklad språklagstiftning inom särskilda områden. Tekniska framsteg, bland annat i översättningsteknik och automatiska omvandlingar mellan tal och skrift. Samt åtskilliga pudlar.
