Det är lätt att bilda nya ord i svenskan. I princip kan man bara ta två ord, sätta ihop dem och, vips, har man ett nytt ord. Eller vad sägs om cykelkorg, tunnelbana och pionrabatt? Hur enkelt som helst.

Ibland är det emellertid mer problematiskt. Gert Lindmark skriver till Språkspalten och tar upp sammansättningen rosenrabatt som aktualiserades när han i ett korsord stötte på ordet rosrabatt. Det känns ovant, anser han och undrar samtidigt över varför vi egentligen säger rosenrabatt, rosensnår, rosenhäck etc. Det heter ju inte tulpanenrabatt och granenhäck, skriver han.

Nej, det gör det inte. Tulpaner och granar följer den allra enklaste regeln. Rosorna har sin egen.

Ändelsen -en, som vi mycket riktigt är vana att uppfatta som en markör för bestämd form, är i fallet rosenrabatt något helt annat, enligt Wesséns etymologiska ordbok en gammal genitivändelse. Svenska Akademiens grammatik placerar in sammansättningen i en liten grupp bestående av substantiv som slutar på konsonant och är unika så till vida att de har varierande förändringar när de är förled i sammansättningar (andra ex. är bilderbok och museiföremål).

Att ändelsen har en lång tradition i svenska språket bekräftas av Svensk ordbok (SO). Där kan man se att ord som rosengård (rosarium), rosenolja och rosenvatten har använts i svenskan åtminstone sedan tidigt 1500-tal och att de på fornsvenska hette rosengardher, rosenolia och rosenvatn.

Traditionens makt brukar vara stor, så ett rimligt antagande är att ordet ros även fortsättningsvis torde bilda sammansättningar på detta vis. Ordbokens exempel tyder inte heller på något annat. Eller vad sägs om rosenknoppar, rosenbuskar och rosenspaljéer?

Dock – om man på nätet söker på ordet rosenrabatt, så får man närmare 12000 träffar, men rosrabatt ger faktiskt hela 9000. Många av dagens språkanvändare tycks alltså vara på väg att överge den gamla sammansättningsmodellen till förmån för den modell som trots allt har så många fler förebilder i språket.

Men visst är det lite synd? Smaka på orden! Nog försvinner en hel del av det poetiska skimmer som svävar över rosenknoppen om man säger rosknopp? Och hur blir det med rosens förföriska doft? Rosendoft, ja. Rosdoft, nja …

Språkspalten tar nu sommarlov men är tillbaka i slutet av augusti.