SPRÅKSPALTEN | Irriterande gement

Dock: i vissa fall kan det vara svårt att avgöra var gränsen går mellan ett egennamn och ett rent beskrivande substantiv. Detta gäller inte minst beträffande myndigheter och förvaltningar. ”Varför skriver man exempelvis länsstyrelsen men Regeringskansliet?” undrar Johan Norin.
Svaret är att det gör man om man följer Myndigheternas skrivregler, som säger att namn på centrala verk och andra myndigheter som har hela landet som verksamhetsområde skrivs med inledande stor bokstav, medan myndigheter och institutioner som det finns flera av i landet skrivs med liten (gemen). Detta innebär att benämningar som länsstyrelsen, arbetsförmedlingen och tingsrätten skrivs med liten bokstav medan Datainspektionen, Regeringskansliet och Utrikesdepartementet får stor. I tidningstext skriver man dock i allmänhet regeringskansliet och utrikesdepartementet med liten bokstav.

En annan fråga om stor och liten bokstav som dyker upp lite då och då är den om hur boktitlar på främmande språk skall återges i svenska texter.
Utgångsläget är att vi på svenska markerar titlar på böcker, artiklar, skådespel etcetera genom att skriva det första ordet med inledande versal (Hans nådes tid, Ett öga rött). När det gäller utländska titlar träder den här regeln i kraft om titeln är översatt (Katharina Blums förlorade heder, Änglar och demoner), men om man i texten skall återge titeln på originalspråket har man en del att tänka på. Om det gäller en engelsk boktitel föreligger två möjligheter. Man kan då antingen följa engelskans principer med versal på alla innehållsord eller anpassa skrivsättet till de svenska reglerna. Man kan alltså skriva antingen Angels and Demons eller Angels and demons.
Anpassningen till de svenska reglerna är det alternativ som förespråkas av Mediespråksgruppen, en samarbetsgrupp för språkvårdare inom press, radio och tv som ger rekommendationer för språkanvändningen i våra dagstidningar. Det gäller dock att komma ihåg att veckodagar, månader och helger alltid skall ha stor bokstav i engelskan.

Franska och tyska boktitlar återges enligt principen stor bokstav på inledande ord. Hänsyn bör dock även här tas till språkens specifika rättskrivningsregler. Helgers namn skrivs exempelvis alltid med stor begynnelsebokstav i franskan, och i tyskan markeras alla substantiv med stor bokstav (Die verlorene Ehre der Katharina Blum).
På tal om titlar kan det kanske vara på sin plats att påminna om att en annan sorts titlar, börds- och yrkestitlar, alltid skall skrivas med liten bokstav på svenska. Jag har fått många brev från läsare som irriterar sig över att journalister inte kan återge engelska titlar på korrekt sätt, det vill säga med stor bokstav. Men här finns inget skäl till irritation. I svenska texter är det i det här fallet svenska skrivregler som gäller.