Vilket slags språk ger framgång i skolan? Frågan har intresserat forskare länge. På 1970-talet visade Tor G Hultman och Margareta Westman att gymnasistuppsatser fick högre betyg ju längre ord de innehöll. Senare studier bekräftade att långa ord gav bra betyg. Riktigt varför kunde man dock inte säga, utöver att långa ord också var vanliga i byråkratiska texter och hängde ihop med skriftspråklighet. Vilken pedagogisk lärdom som skulle dras var oklart.
Dagens forskning vet mer om vad som döljer sig i de långa orden. En stor del av dem är förmodligen så kallade grammatiska metaforer. Om sådana handlar Ulrika Magnussons avhandling Skolspråk i utveckling som lades fram vid Göteborgs universitet den 21 oktober.
I en grammatisk metafor används grammatiken för att stöpa om betydelse så att relationen mellan innehåll och form blir mindre direkt och enkel. I stället för flytta kan man skriva förflyttning. Med hjälp av substantivets form har man då gjort om något som sker till ett ting. En egenskap, säker, kan bli ett ting, säkerhet. Ompaketeringen gör det lätt att relatera komplicerade fenomen till varandra, som i förflyttningen av riskavfallet ökar den kortsiktiga säkerheten.
Magnussons studie visar att elever skriver fler grammatiska metaforer i gymnasiet än i högstadiet. Det finns fler i uppsatser med högre betyg och de är nästan dubbelt så vanliga i utredande texter än i mer personliga och vardagliga. När man skriver om egna erfarenheter går det bra att använda ett enkelt språk med fokus på mig, här och nu. I kunskapsbyggande och specialiserade texter krävs andra språkliga resurser.
På ställen där denna typ av forskning ligger till grund för undervisning (exempelvis delar av Australien) ser man det därför som skolans uppgift att ge elever tillgång till textgenrer och språk som gör att de kan hävda sig i skolans olika ämnen och i samhället. Grammatiska metaforer är en viktig del av det man tränar på.
Istället för att konsekvent fördöma substantivsjukan bör vi nu alltså veta bättre. Samma språkliga verktyg kan användas ändamålsenligt, för att utveckla kunskap, och missriktat, med fördunklande effekt. Den som behärskar den grammatiska metaforiken läser förhoppningsvis kritiskt!
