SPRÅKSPALTEN | Söndag 15 mars

Kommatering intresserar språkspaltens läsare. Den slutsatsen drar jag efter att ha tagit del av alla läsarreaktioner på min förra språkspalt som handlade om den skjutglada pandan och vådan av felplacerade kommatecken. Anders Franck i Göteborg skriver och påminner om att historien om den dödsdömde fången finns i Fritiof Nilsson Piratens berättelse ”Olofin svarar rätt”, först publicerad 1933. Jag har också fått nya exempel på misslyckad kommatering, nya frågor och, sist men inte minst, synpunkter på min egen kommatering. Många undrar varför jag sätter ut kommatecken före ordet och. Det får man väl ändå inte göra!
Jag har skrivit detta förr, men det tål att upprepas. Regeln som säger att man inte får ha komma före och gäller i första hand ordet och i uppräkningar. Om jag berättar att jag vid fågelbordet just nu kan se talgoxar, blåmesar, entitor, nötväckor och pilfinkar, skriver jag så - utan kommatecken före och. Ordet och ersätter här ett kommatecken och blir så ett slags
avslutningsmarkör före den sista posten i uppräkningen. Kommatecknen å sin sida är ersättare för ett antal och som ofta förekommer i muntliga uppräkningar men utelämnas i skrift.

Ytterligare ett förbud mot kommatecken före och finns: man skall inte sätta ut komma före ett och som samordnar satser med gemensam satsdel (blåmesar gillar solrosfrön och älskar jordnötter). Men, om ordet samordnar fullständiga satser (solrosfrön passar nötväckor, och blåmesar tycks också gilla dem), skall det enligt reglerna vara ett kommatecken före och - för att förhindra felläsning. Utan kommatecken före detta och läser man automatiskt ihop nötväckor och blåmesar, och så får man börja om
Kommatecknets viktigaste uppgift är först som sist att bidra till läsbarhet och tydlighet. Ingrid Paulsson i Örebro påminner om en gammal klassiker: ”Han lade handen på hennes ända tills hon sakta drog den åt sig.” Här behövs kommatecknet för att markera paus före ordet ända. I uthyrningsannonsens ”mindre trevligt rum” skulle ett korrekt
placerat kommatecken fungera som ersättare för ett samordnande och mellan orden mindre och trevligt - och rummet skulle genast bli mer attraktivt.

I båda dessa exempel är det ett utelämnat komma som leder till avkodningsproblem. Ibland kan det vara tvärtom. Kommatecknet finns där, men det bidrar knappast till läsbarheten. Eller vad sägs om följande exempel: ”Ofta kommer rosens skira grönska redan i mars, april i södra Sverige.” Den naturliga tolkningen är att kommat avskiljer en efterställd bestämning och att rosen följaktligen grönskar redan i mars, dock inte förrän i april i södra Sverige, något som inte kan ha varit skribentens avsikt. Här hade det varit på sin plats med ett annat tecken, kanske snedstrecket (mars/april), som betyder ”eller”, kanske det långa strecket (mars-april), som anger period. Kommatecknet är bra, men det kan inte användas till allt.