”Har du någon albyl?” löd frågan. Jag svarade nej. Den drabbade undrade återigen om jag inte hade en endaste albyl – hon hade verkligen ont i huvudet. Jag nekade fortfarande. ”Men jag har nog något annat.” Min vän fick en Panodil, Ipren, Bamyl eller vad det nu var och fick därmed också bukt med värken. Då frågade hon varför jag krånglat så. Kunde jag inte givit henne tabletten med en gång?
Missförståndet berodde på en varumärkesdegeneration. Min vän hade inte frågat efter en viss speciell huvudvärkstablett, vilket jag trott. Hon hade använt albyl i en allmän betydelse – en värktablett, vilken som helst. När ett visst varumärke blir så vanligt att det uppfattas som en allmän produktbeteckning brukar man säga att varumärket degenererar.
Om en skoterförare stolt framför sin Lambretta och träffar en vän som utbrister ”Vilken fin vespa!” är risken stor att vänskapen råkar i gungning. En Lambretta är en skoter, inte en vespa. Men skotrar av märket Vespa var en gång så dominerande på skotermarknaden att produkten kom att bli synonym med fabrikatet. En Vespa är alltså inte en vespa utan en skoter, om ni förstår.
Termosen och jeepen är andra exempel på varumärkesdegeneration. Just de fabrikaten, Thermos och Jeep, var en gång så dominanta på marknaden att de blev synonyma med produkterna. Nu finns det massor av termosar av andra fabrikat än Thermos. Jeep var ursprungligen ett militärfordon som sedan tillverkades för privatbruk. Varumärket har sedan använts som beteckning på terrängbilar rent generellt. Fast nu har kanske suven, som också kallas stadsjeep, ersatt den beteckningen.
Upphovet till själva namnet Jeep är oklart. En teori är att det ursprungligen stod GP (=General Purpose, dvs allmän användning) på fordonen. (GP uttalat på engelska blir ju just jeep.) En annan är att G stod för ”Government Use” och P för hjulstorleken. En tredje teori är att namnet kommer från en figur i de tidiga amerikanska Karl-Alfredserierna. Där fanns en bifigur som kunde gå genom väggar, klättra i träd och göra det omöjliga. Han kallades Eugene the Jeep. Möjligen var soldaterna så imponerade av det nya fordonets prestanda att de tyckte att den påminde om den suveräne seriefigurens.
Det finns också nya material som efter lanseringen blev så dominerande att varumärket kom att bli synonymt med produktbeteckningen. Exempel på sådana är cellofan, nylon, masonit, bakelit, linoleum, sackarin och teflon. Några andra varumärken som ligger i farozonen för att bli degenererade är Keso, Tipp-Ex, Melitta och Wettex. Vi köper keso från fler producenter än Arla, vi tippexar med korrigeringsvätska av andra fabrikat än det ursprungliga från Tyskland, vi handlar melittafilter som nog hellre skulle kallas kaffefilter och vi använder wettexdukar som inte tillverkats av Wettex.
Hur vet jag nu allt detta? Jo, jag har googlat och lärt mig. Googlat, förresten. Är inte det verbet också ett exempel på varumärkesdegeneration? Det finns ju fler sökmotorer än Google.
Knepigt när vara och märke blir ett
Fler kommentarer 0
Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se Läs reglerna i sin helhet










