På alla hjärtans dag firar vi dejten och kärestan, två utmärkta lånord. Med stavningen date skymtar dejten i svenskan sedan 40-talets slut. Men först 2006 tas ordet in i Svenska Akademiens ordlista, stavat dejt.

Det har två betydelser som fyller luckor i svenskan. Vilket substantiv använde vi före 1995 om att gå ut med någon? Träff? Men en träff kan vara av många slag: återträff, klassträff, höstträff. Och hur benämnde vi den uppvaktade? Min kille, flickvän, kavaljer, sällskap, hjärtevän? Orden var könsmärkta eller stilistiskt avvikande.

Dejt är också ett bra exempel på lånordsanpassning. Stavningen dejt – parallell med strejk, tejp, sajt, hajp – är vanligare än date så länge det handlar just om dejter. Den är allenarådande i de böjda eller avledda formerna dejter, dejterna, dejta. Än är dock dating frekventare än dejting och dejtning, även om de senare vinner mark.

I längden segrar nog systemenliga och språkrådsrekommenderade dejtning, att jämföra med smitning och spelning. Filmning och bantning slog ut 1920-talets banting och filming; mobbning, dumpning, dopning och lobbning har med hästlängder distanserat sina engelska motsvarigheter. (Men tajmning har fortfarande svårt att hävda sig mot timing och tajming.) .

Ibland blir dejten en käresta. I ordböckerna betecknar käresta en kvinna som är någons käraste. I faktiskt språkbruk är det numera könsneutralt: ”Fira din käresta på alla hjärtans dag” annonserar man för båda könen. Det kan ha inspirerats av danskan, där kæreste sedan länge är väletablerat. Manliga kärestor har dock alltid funnits i svenskan: ”Kunde hon nånsin få en bättre käresta?” suckar självbelåtet Frasse Gyllenhielm i Martin Kochs ”Guds vackra värld” 1916.

Liksom dejt fyller denna nygamla käresta en lucka. Vi befrias från otympliga eller påfallande osinnliga benämningar som livskamrat, partner, sambo och särbo.

Dejt och käresta passar alltså 2000-talets erotik. Orden är könsneutrala, utan juridiska eller stilistiska bibetydelser, mycket användbara för möten mellan två människor på lika villkor.

Det kan i de här fallen också sägas om svenskans dejt med engelska och danska: välfungerande språkkontakt; inte underordning, utan en rikare tillvaro efter mötet med något nytt.