I dag står marängsviss på Språkspaltens meny. Detta är verkligen en dessert som engagerar och som vi alla har en åsikt om, skrev Anton Malm till Språkspalten på försommaren efter en studentmottagning där desserten serverats och diskussionens vågor gått höga avseende bland annat stavningen av ordet för denna läckerhet.

Lättlagad och allmänt omtyckt är marängsvissen alltid lika aktuell, oavsett årstid, så visst kan det vara på sin plats att ta reda på hur den egentligen stavas. Anton Malm och hans kompisar hade många förslag, bland andra marängsuiss och marängswisch. Lösningen på problemet är att marängsvissen stavas just så: marängsviss.

Ordet är bildat av två främmande ord. Av franskans meringue har vi fått maräng, och sviss kommer av det likaledes franska suisse, som betyder ’schweizisk’. Enligt NEO (Nationalencyklopedins ordbok) finns benämningen marängsviss, alltså egentligen ’schweizisk maräng’, dokumenterad vid 1800-talets slut.

Ordet har alltså ett långt förflutet i det svenska skriftspråket med just denna stavning. Och i nutid behöver man bara gå in på närmaste McDonald’s för att få stavningen bekräftad. Detta stabila förhållande kan jämföras med stavningen av ett annat franskt lånord, juste, som jag har skrivit om tidigare här i Språkspalten. I det fallet har ordböckerna många stavningsförslag. Beroende på var man slår upp ordet kan man få beskedet schysst, schyst, sjyst eller just(e). Egendomligt, eller hur?

Min teori är att ordet sjyst hade använts så länge i olika, ofta mindre formella, sammanhang att flera stavningsvarianter hunnit tas i bruk innan ordet fick sin rättmätiga plats i ordböckerna. Ordet marängsviss däremot är från början ett fackuttryck, tidigt dokumenterat i kokböcker till exempel.

Men varför råder då osäkerhet om stavningen av ett så etablerat ord? En orsak är naturligtvis att det inte är ett av våra vanligaste ord, en annan kan vara den uttalsvariation som då och då drabbar svissen. Det förefaller som om många idag gärna säger ”marängsvisch”, kanske med tanke på hur lätt man svischar ihop den här desserten. Och det är klart, gör man den kopplingen, då tror man säkert också att stavningen skall vara en annan.