Kär fråga: Vad är nyttan med svenskt fackspråk i en alltmer internationaliserad vetenskap?
Det finns flera svar, men här är ett av dem: svenskt fackspråk bidrar till ett precisare svenskt allmänspråk. Det är ett tecken på högre folkbildningsnivå att vi numera hellre säger pollenallergi och högtryck än hösnuva och värmebölja.
Ett annat svar hänger nära ihop med det föregående: just själva översättningen från engelska till svenska fördjupar förståelsen.
Ett illustrativt exempel är det engelska ordet literacy. Långsamt tar det sig nu in i kultursidor och vardagsprosa.
Språkrådet har fått flera frågor bara de senaste veckorna. Vad betyder literacy? Hur ska det översättas? Ja, det har svenska läsforskare, språkvetare och kulturhistoriker diskuterat i över tjugo år. Det finns åtskilliga förslag:
Läs- och skrivkunnighet är tänkbart. Enligt en spridd Unescodefinition är den ”läs- och skrivkunnig som kan skriva eller läsa en kort och enkel text om sin vardag”. Också alfabetisering är därför en möjlig översättning i detta sammanhang.
Uttrycket läs- och skrivförmåga står enligt läsforskarna för något mer kvalificerat: att läsa och skriva så att man både kan utveckla sin personlighet och hävda sig i arbets- och samhällsliv. Svenska tonåringar kan alltså uppvisa mycket hög läs- och skrivkunnighet medan läs- och skrivförmågan har sina brister.

Säger man skriftkultur har man lämnat individperspektivet. Man kan tala om skriftkulturen i det medeltida samhället, den nya skriftkultur som utvecklats med datorerna eller skriftkulturen på en arbetsplats. Hur, när och varför används skrift? är frågan. Ord som skriftbruk och skriftlighet förekommer också i ungefär denna betydelse.
Norska skriftkulturforskare prövar gärna ordet dannelse, vilket på svenska närmast blir bildning. Jämför man med det engelska a literate man ser man att det är en närliggande översättning. Den aktualiserar också ett bildningsbegrepp - eller snarare folkbildningsbegrepp - som varit viktigt för läsandet och skrivandet i de nordiska länderna.
Fullt möjlig översättning är också kompetens, särskilt av begrepp som computer literacy, political literacy. Informationskompetens är ett relativt etablerat svenskt fackord för förmågan att söka rätt på relevant i information i databaser, böcker och bibliotek. På engelska heter det information literacy.

Vilket ord ska man då använda på svenska? Allihopa naturligtvis. Den enkla försvenskningen literacitet är föga lyckad; man gör sig anglosaxiskt oklar. Ibland är engelskan ordfattigare än svenskan. (Översätt ”vart gick farmor, och var är mormor?” så får ni se!)
Ju fler översättningar, desto mer fördjupas förståelsen av vad det är att läsa och skriva. En svensk diskussion om skriftkultur, läs- och skrivförmåga, kompetens och bildning har bättre förutsättningar att bringa reda i problemen än en engelsk om literacy. Därmed har den också bättre förutsättningar att ge nya bidrag till den internationella debatten, än om vi bara diskuterat literacy på ett språk vi inte riktigt behärskar.
Se där nyttan med svenskt fackspråk! Att läsa och skriva är ju komplicerat. Det kräver många ord.