Min förra språkspalt handlade om betydelsen av ordet röta som jag tyckte att jag redde ut så gott det gick med hjälp av de drygt 2000 tecken som står en språkspaltsskrivare till buds. Men visst fanns det mer att säga i detta ämne!

Spalten genererade ett litet mejlflöde av läsarsynpunkter som visade att språkfrågor verkligen engagerar. Inte alls bara sådana frågor som handlar om korrekt eller inkorrekt, vackert eller fult språk. Läsare funderar också över ords betydelsenyanser, synonymer och ursprung.

Man behöver inte vara språkvetare eller språkvårdare för att upptäcka att samtal om ett enda ord kan vara spännande och fantasifulla, även om de inte bidrar till snävt språkvetenskapliga insikter.

Två läsare menar att röta visserligen betyder tur, det vill säga ”gynnsamma omständigheter som enbart beror på slumpen”, men att substantivet också uttrycker en värdering. Johan Stenvall menar att om någon vinner en match på grund av ”turliga omständigheter snarare än skicklighet, så upplevs förlusten som rutten av förloraren”. Då passar bedömningen röta. Nils Holmberg för ett liknande resonemang; han anser att det är den oförtjänta turen som kallas röta.

Flera läsare har påmint om att röta i betydelsen begynnande förruttning också kan innebära något positivt. Britta Stenberg-Tyrefors skriver om linodling och linberedning och berättar att för att linfibrerna ska släppa taget om linstjälkarna måste linet rötas. ”Man lägger ner sina buntar lin i vatten på eftersommaren och beroende på vattentemperaturen kommer förhoppningsvis en rötning igång efter några dagar. Om vattnet är för kallthänder ingenting. Man kollar processen då och då och om det bubblar och doftar (stinker) är det bra och man kan faktiskt säja: ’vilken röta!’ och eftersom det handlar om naturens krafter är det tur om rötningen kommer igång och allt går bra.”

Martin Sunnqvist har frågat sin snart hundraåriga mormor – ”en allmänbildad och språkintresserad person” – om vilken betydelse hon lägger i ordet röta. Han fick då till svar att ”den som har en väl gödslad jord hade röta och därmed tur”. Se där! På komplicerade vägar knyts tankarna på ett starkt vardagligt, och numera också lätt ålderdomligt, språk samman med traditioner och kunskap om odlingens biologiska processer.