SPRÅKSPALTEN | Sifferregler

Mina två sista språkspalter före sommaruppehållet handlade om regler. Regler för stor och liten bokstav i några specifika sammanhang och regler för vissa sifferuttryck. Båda spalterna har gett upphov till följdfrågor.
I spalten om valet mellan stor och liten bokstav lyfte jag fram regeln om att vi i svenskan använder oss av inledande versal bara på första ordet när vi återger bok-, film- eller artikeltitlar. Nu vill både Margareta Hellström och Lars Raij veta om det är möjligt att i löpande text förtydliga att det är fråga om en titel genom att kursivera eller använda citattecken. Och visst är det det.
Jag håller med om att det ibland kan vara svårt att läsa rätt om en titel i löpande text markeras enbart med inledande versal. Detta gäller förstås i synnerhet om titeln inleder en ny mening. I texter där det är särskilt noga med precisionen, i vetenskapliga texter till exempel, använder man sig därför numera av konventionen att kursivera titlar i löpande text. Kursiveringen
ersätter här de citattecken som tidigare utgjorde generell titelmarkör. Citattecknen har på senare tid gjort come back i denna funktion på dagstidningssidorna där titlar, om de markeras med mer än inledande versal, omges av citattecken.

På tal om siffror i text skrev jag i juni att stora tal skall skrivas i tresiffriga grupper räknat från höger (2 000, 250 000). På detta har signaturen Lennart reagerat. Är det då så att Telia (Eniro) gjort fel i alla år, undrar han, eller är det månne så att telefonnummer utgör specialfall?

Svaret är att telefonnummer liksom många andra sifferuttryck, som postnummer, boxnummer och personnummer sorterar under specialregler. Speciella regler gäller också för datumskrivning och där har vi till och med flera alternativa regler. Många tycker, i likhet med Gunnar Abrahamsson, som skrivit till språkspalten och bett mig ta upp frågan, att det är förvirrande med de olika skrivsätten för datum. Hur skall man skriva?

Låt oss ta Greta Garbos födelsedatum som exempel. Hon skulle
ha fyllt 100 år i morgon och föddes alltså den 18 september 1905. Med enbart siffror och enligt den så kallade baklängesdateringen som placerar året först blir hennes födelsedatum: 1905-09-18. Det här skrivsättet är internationell(!) standard, men eftersom det används nästan enbart i Sverige blir det ganska ohanterligt i praktiken.
Ett tydligare skrivsätt är det som placerar dagen först: 18.9.1905. Det är också det skrivsätt som Svenska språknämnden rekommenderar. I mindre formella sammanhang kan också skrivsättet med snedstreck mellan dag och månad användas: 18/9 1905. Men allra tydligast blir det förstås om man skriver månadens namn med bokstäver:
I morgon, 18 sep 2005, är det också min födelsedag. Dock inte den hundrade.