Min förra språkspalt som handlade om uttrycken ta höjd och ta höjd för orsakade en smärre ­läsarstorm. Det var förvånansvärt många som hörde av sig med kritiska synpunkter, konstruktiva kommentarer och nya idéer. Per Zetterquist skriver vänligt att man som språkspaltsskrivare måste ”ta höjd för att det finns petiga läsare.” Touché! Därför fortsätter jag nu på samma tema.

Ett ord återkommer ofta i de förklaringar av uttrycket som mejlats in. Ordet är marginal. När någon säger eller skriver att det är viktigt att ta höjd så innebär det exempelvis ”att räkna in en viss marginal”, ”att lämna marginal för en möjlig negativ utveckling”, ”att försäkra sig om extra manöverutrymme och en lämplig marginal”, ”ta i med råge eller marginal för att säkrare nå målet” eller ”att man måste lägga in en marginal i sina kalkyler för något”.

Jörgen Höglund håller med om att ta höjd är hämtat från ”seglingens begreppsbank” men påpekar att det också används inom alpin utförsåkning. Det betyder då att man lägger ”sin åklinje på så sätt att man inte kommer för långt ner och blir tvungen att svänga upp eller bromsa i nästa sväng.” I överförd betydelse innebär således uttrycker att man satsar på långsiktigt tänkande istället för kortsiktiga genvägar. Det är också många seglare som ­påpekar att seglingsuttrycket är ta höjd, men inte ta höjd för. Det är nog det senare som man framför allt möter i överförd betydelse och i näringslivssvenska.

Erik Johansson undrar om jag rent allmänt ogillar metaforer i affärsspråket. Han anser att uttrycket ta höjd är utmärkt eftersom många ”associerar det till segling och därmed skapar en positiv känsla.” Nej, jag ogillar verkligen inte metaforer. Att använda bilder, liknelser och metaforer är ett bra sätt att variera sitt språk på och uttrycka sig precist.

Men jag tror inte att alla associerar ta höjd till skärgård, slör och solnedgång. Många associerar det helt enkelt till näringslivssvenska. Eller också kommer de in på felaktiga tankespår, som när jag associerade uttrycket till höjdhopp. Min felaktiga koppling demonstrerar just de problem som kan uppstå när någon använder fackuttryck i allmänspråket eller hämtar metaforer från ett område som är okänt för läsarna eller åhörarna.

Två saker kan hända i framtiden. Antingen kommer det att uppfattas som ett modeuttryck och då snabbt nötas ut och kastas bort. Eller också ökar användningen av ta höjd i betydelsen ”lämna marginal för” (vilket ju också är en metafor) och då kommer det ökade bruket att göra att även de som aldrig suttit i en segelbåt eller susat nedför en svart pist förstår vad uttrycket betyder.

Att jag tror på det scenariot beror på att vi inte är ensamma om uttrycket. Folke Söderström har påpekat att danskarna använder ”tage højde for” när de menar räkna med eller ta med i beräkningen. Och norrmännen har sitt ”ta høyde for”. Det är därför jag tror att det snart är ett vanligt uttryck även hos oss.