Uttrycket ”eftersom att” har börjat smyga sig in i skriftspråket. Allt fler uppmärksammar bruket, och allt fler ställer sig frågande till uttryckets berättigande. Det är en sak att många säger så, men skriva det…? Nu senast har Ari Henrik Pistol hört av sig med en direkt fråga till språkspalten: ”Ska man verkligen skriva ’eftersom att’?”
Svaret blir att, nej, det ska man inte. Åtminstone inte i formellt skriftspråk och – en liten brasklapp – inte än så länge. Det är nämligen mycket möjligt att uttrycket så småningom kommer att bli så vanligt att det blir accepterat även i skrift. Förutsättningar för en sådan utveckling finns.
Var kommer då ”eftersom att” ifrån? Min teori har tidigare varit att det skulle röra sig om en sammanblandning av de båda uttryckssätten eftersom och därför att . De betyder ju samma sak, och sammanblandningar av sådant slag är vi ju vana vid. Tänk bara på alla dem som skriver exempelvis ”fritt inträde mellan 15.00–17.00”. Här blandar man ihop uttrycket mellan … och och det skrivtecken (strecket) som också betyder just ’mellan…och’. Det korrekta är att skriva antingen fritt inträde 15.00–17.00 eller fritt inträde mellan 15.00 och 17.00 .
Vid närmare eftertanke är jag dock beredd att något revidera min teori. Det är nog inte bara därför att som är boven i dramat. Vi har i själva verket också en mängd andra uttryck som kan påverka oss språkanvändare i det här fallet. Uttryck med samma funktion som eftersom och därför att och med ungefär samma betydelse. Jag tänker på ordgrupper som på grund av att , tack vare att , genom att , med tanke på att , för den skull att med flera. Också de inleder bisats och konstrueras alla med att . Här erbjuds således ett stort antal förebilder för en konstruktion med eftersom med ett efterföljande att .
Det är den här stora gruppen förebilder som gör att man kan misstänka en utveckling mot ett ”eftersom att” som så småningom kan komma att upplevas som ett naturligt språkbruk av de allra flesta, inte bara av de yngre. För visst kan man se en skillnad mellan yngre och äldre språkbrukare i det här fallet? Äldre personer håller i större utsträckning fast vid eftersom utan påhängt att , både i tal och skrift, medan yngre utan problem förlänger uttrycket i analogi med de ovan nämnda förebilderna.
Generationsskillnader i språkanvändningen kan vara intressanta att iaktta, men i praktiken ställer de ofta till med kommunikativa problem. Ibland, som i fallet med ”eftersom att”, ligger problemet mest på irritationsplanet. Andra gånger kan förståelsen äventyras. Jag har ett färskt exempel. I julas upplyste 4-årige Jakob mig om att ”den här filmen suger, mormor”. Eftersom jag inte reagerade på upplysningen, fortsatte han: ”Vet du vad det betyder? Det betyder att den är DÅLIG.” Då förstod jag att det var dags att byta kanal.
