Skall man skriva att bilderna är skannade eller scannade? Skickar du mejl eller mail? Och hur är det med Hollywoodstjärnor och supermodeller? Är de stajlade eller stylade?

Svaren är givna. Vi har vid det här laget lärt oss att engelska lånord så långt det är möjligt skall anpassas till det svenska språksystemet, både när det gäller böjning och stavning. Därför skriver vi skanna, mejla och stajla.

Språkvården har en tydligt uttalad policy när det gäller behandlingen av engelska lånord. Men för ord som lånas in från ­andra språk är situationen inte lika självklar.

Hur skriver man till exempel det franska ordet juste (’riktig, rättvis, enligt reglerna’) på svenska? ”Schysst”, anser de flesta av mina studenter. ”Sjyst”, föreslår jag, och det skrattar de åt. Men Svenska Akademiens ordlista har faktiskt sjyst som ett av sina stavningsförslag. Schyst är det andra. Nationalencyklopedins ordbok föreslår just, justa som beteckning för den eller dem som är renhåriga och håller sig till reglerna, det vill säga är sjysta. Men där finns också uppslagsordet schysst med samma innebörd – och med hänvisning till just. Förvirringen är total.

Lars Hallén tar upp det här problemet i ett mejl till språkspalten. Han efterlyser där en ”stavningsreform”, det vill säga ett uttalat förhållningssätt från språkvårdens sida även när det gäller franska lånord. Som det nu är har vi problem med ord som chaufför, defaitism och restaurang, anser han. Orden har bara en delvis försvenskad stavning och som en följd av att franskkunskaperna minskar påverkar denna stavning uttalet. Det vi i dag oftast hör – och kanske själva säger – är ”chafför”, ”defa-itism” och ”resturang”.

Om vi fullföljde försvenskningen av stavningen av just de här tre orden och stavade dem som de skall uttalas (schåfför, defätism, restårang) skulle det få ­effekt på uttalet, förmodar Lars Hallén. Vi skulle därigenom inte bara närma oss det franska ursprungsuttalet utan också det uttal som gäller i våra nordiska grannländer. Dessutom, vill jag tillägga, skulle orden bli lättare att stava.

Visst vore det bra om så många franska lånord som möjligt kunde anpassas till det svenska språksystemet. Det skulle underlätta för oss alla. Tyvärr är nog loppet kört för ord som chaufför, defaitism och restaurang. De är alltför etablerade i sin halvförsvenskade form. För sjyst/schyst (som i modern svenska nog snarast betyder ’hygglig’) ser läget bättre ut. Låt oss glömma just och välja något av de andra stavningsförslagen!

Faktum är att många franska lånord som hade sökt sig in i svenska språket i ett tidigare skede än chaufför, defaitism och restaurang utrustades med svensk stavning. Och för dem har det gått bra. Eller vad sägs om ord som löjtnant, fåtölj och gratäng? Goda förebilder, eller hur?