Betyg: 5 av 6

Om ”World of warcraft” är Goliat är ”Guild wars” David i onlinerollspelssammanhang. ”Guild wars” är lite förbisett och kanske mest känt för att inte ha använt sig av någon månatlig betalningsmodell, utan behöver liksom vanliga spel bara köpas en gång.

Uppföljaren ”Guild wars 2” följer samma spår, men blir förhoppningsvis berömt av en helt annan anledning. Det är nämligen det mest intuitiva och underhållande onlinerollspelet just nu. Denna virtuella skådeplats är ett fantasyuniversum med organiska djungler, mäktiga bergskedjor och slemmiga träskmarker.

Här står fem folkslag i centrum, med skilda förutsättningar och problem. De resliga vikingatyperna njuter av jakt och ale medan de drömmer om att slå ned en uråldrig isdrake. De en gång prominenta människorna får å sin sida slita hårt för sitt levebröd efter många krigshärjade år, medan det alvlika trädfolket slits av interna politiska konflikter.

Även om essensen av onlinerollspel är att spela med andra människor, är det inte en nödvändighet för att bli underhållen här. Hjälten man skapar har sin egen intrig, bakgrundshistoria och målsättningar att uppfylla. De medföljande storysekvenserna och dialogerna är förvisso på sin höjd karikatyriska, men de finns ändå där som ett slags sagoramverk för att motivera mig.

Det beror delvis på att de också ger en belöning i form av färdighetspoäng, något som ”Guild wars 2” generellt är generöst med. Spelet handlar inte om att förbättra sin karaktär genom att enbart slåss mot monster – även om man gör det också – utan belönar alla möjliga handlingar. Att uppdragen varierar mellan att exempelvis samla råvaror i naturen, hjälpa bybor eller att utforska den vidsträckta världen, gör att min interaktion med världen känns konstant omväxlande. Att jag samtidigt blir befriad från repetitivt monsterjagande och belönad även för roliga småsaker gör det svårt att slita sig från skärmen.

Den uttjatade fantasyinramningen har förstås sina problem. Den återkommande drakintrigen, det högtravande tilltalet eller den skrattretande avsaknaden av vettiga klädesplagg för kvinnliga karaktärer är bara några exempel. Sådana retliga moment syns också här. Men inom genrens ramar för förändring har ”Guild wars 2” rört om bland genrens stagnerande konventioner.

Spelet kombinerar på ett briljant sätt tajt, intuitiv och lätthanterlig spelmekanik med en ljuvlig frihetskänsla och ett avväpnande roligt belöningssystem. Utvecklarna balanserar mästerligt mellan att skapa den vidsträckta öppenhet som onlinerollspel kräver, och samtidigt förtäta världen för att den ska kännas levande och befolkad. Det gör det här till det mest eleganta och dynamiska onlinerollspelet hittills. Guild wars 2 har en värld som jag vill stanna i.