Betyg: 4 av 6

Jag vaknar upp i en krater. Runt omkring mig har sex kvarter av Empire City totalförstörts och när jag sakta börjar ta mig från katastrofplatsen upptäcker jag att ingenting är som vanligt. Jag kan hoppa högre och längre, och min kropp pulserar av elektricitet som jag kan fokusera i blixtar och tryckvågor.

Infamous är ett efter katastrofen-scenario där en modern stad bryter samman efter vad som antas vara en terroristattack. Det är också en superhjältehistoria som ställer samma fråga som The Flaming Lips en gång ställde: vad skulle du göra om du fick övernaturliga krafter?

Jag ställs inför mitt första moraliska dilemma efter att ha hämtat ner ett stort matpaket som hängt och dinglat från ett torn i staden. När det ramlat ner på marken kastar sig pöbeln över maten och jag har att välja på att zappa några av människorna med mina elchocker och säkra proviant för mig och familjen för flera veckor framåt, eller att låta alla roffa åt sig vad de kan och hoppas att vi hittar mer mat så småningom.

Vägen ligger öppen för att bli hjälte eller superskurk. Men valmöjligheterna i spelet är just så binära: ond eller god? Moraliska dilemman har gjorts betydligt mer sofistikerat i Fable 2 och Knights of the old republic.

Empire City är en öppen stad att springa omkring i, fylld av ondsinta reapers som pepprar mig med maskingevär så fort de kommer åt. Många uppdrag leder ner i kloaker och tunnlar, men spelet är som bäst när jag löper genom staden och klättrar över husen med lätta hopp och grepp. Kontrollen är hjälpsam utan att vara daltande, den eliminerar onödiga irritationsmoment samtidigt som en lagom utmaning finns kvar. Där ligger spelets verkliga briljans.

Problemet är bara att varken huvudpersonen eller staden är särskilt tilldragande. Cole är en karaktärslös everyman, en sorts vakuum mitt i den turbulenta storyn. Och om Empire City någonsin haft en distinkt karaktär har den förlorats i efter-katastrofen-dimman.

Sucker Punch samplar snyggt från spel som Grand theft auto och Crackdown, samt förstås tv-serien Heroes, men det saknas en självständig vision som hade kunnat göra Infamous till en absolut nödvändig spelupplevelse.