Betyg: 4 av 6

På ytan ser detta svenskutvecklade indiespel ut som ett gulligt plattformsäventyr. Skolpojken Kurt somnar på bussen och vaknar i en mystisk värld befolkad av långbenta robotar. Spelet kombinerar plattformshoppande med kluriga pussel i ett visuellt fyrverkeri av drömlika, detaljerade omgivningar och bedårande, egensinniga karaktärer. Soundtracket, som blandar jazz med akustisk rock, är både originellt och medryckande.

Men bakom den mysiga fasaden gömmer sig en utmaning utan dess like. “Pid” är förkrossande svårt. Särskilt bossarna kräver nästan omänsklig fingerfärdighet och gudalikt tålamod. Stackars Kurt dör så fort en fiende nuddar vid honom, så omstarterna blir många.

Något mer förlåtande speldesign hade gjort spelet gott. “Pid” bjuder på mängder av fantastiska miljöer, men risken är stor att de flesta spelare ger upp innan de ens sett hälften.