Spelbranschen har länge suktat efter allmänt erkännande som en kulturform jämbördig med film och litteratur. Och att många svenska bibliotek nu lånar ut tv-spel kan man tolka som att etablissemanget nickar godkännande. Satsningen på spelutlåning har dock inte varit okontroversiell. Kritiker talar om förflackning och om utarmning av kärnverksamheten. Men biblioteken är bestämda i sin avsikt att följa ungdomskulturen och locka till sig en yngre målgrupp.

– Just nu är det ett jäkla tryck på spel, säger Martin Petri som är informationschef på Bibliotekstjänst, som förser svenska bibliotek med böcker, film och spel för utlåning.

En av anledningarna till det plötsliga spelintresset är att konsumentorganisationen Goodgame under hösten har utbildat över 500 bibliotekarier i tv-spel. Projektledaren Martin Bergvall är imponerad av engagemanget.

– Biblioteksmänniskor är en yrkeskår som många har fördomar om, även jag, men jag har fått äta upp allihop. De har ett brinnande intresse för att hänga med och förändras, säger han.

De flesta spelproducenter är också positiva till att biblioteken tar in deras produkter.

– Det är inte välgörenhet från vår sida, vi får ju betalt för spelen. Men det är ingen stor inkomstkälla, det är snarare en service och något vi tycker är bra på flera nivåer. Det är ett erkännande för spel som kulturyttring att de får finnas i samma rum som filmkonst och litteratur, säger Per Strömbäck som är talesperson för organisationen Dataspelsbranschen.

Han tror inte att utlåningen påverkar försäljningen negativt, men spelföretagen tar det säkra före det osäkra och har en karenstid på upp till sex månader innan ett nytt spel får lånas ut, så att biblioteken inte ska konkurrera med försäljningen och sabotera topplistorna.

Men en spelproducent har sagt blankt nej till utlåning: den ­japanska jätten Nintendo, som i Sverige representeras av agenten Bergsala AB.

– Jag vet att Bergsala uttryckte viss tveksamhet för utlåning, så det förvånar mig inte att de sagt nej. Men jag vill inte spekulera i anledningen, säger Per Strömbäck.

Bergsalas marknadschef, Örjan Johansson, utsågs vid Spelgalan för två veckor sedan till Sveriges mäktigaste person i spelbranschen. I det här fallet hänvisar han dock till högre makter.

– Nintendo Europa har tolkat det som så att det är uthyrningsverksamhet, och då blir det juridiska problem. Vi jobbar på att få att få till stånd ett avtal som kan lösa det, men jag vågar inte säga när det kan ske, säger han.

Nintendos och Bergsalas bedömning att biblioteksutlåning är juridiskt komplicerad och kräver speciella avtal är unik för företaget. Konkurrenterna Microsoft, Sony, Electronic arts med flera låter biblioteken köpa in spel med utlåningsrättigheter mot en extra engångsavgift på mellan 200 och 300 kronor per spel. Och enligt Per Strömbäck har de inte stött på några problem hos de utländska spelförlagen.

Men sin vänliga familjeimage till trots har Nintendo en tradition av hårda affärsmetoder. De har jagat både företag och privatpersoner som importerat Nintendo-spel vid sidan av de officiella kanalerna, för att hålla uppe priserna på bland annat den svenska marknaden.

För sex år sedan dömdes Nintendo att betala 1,5 miljarder kronor i böter för olaglig kartellbildning, och i samma härva fick Bergsala böta elva miljoner kronor.

Deras nuvarande hållning innebär att biblioteken saknar historiskt betydelsefulla serier som Mario, Zelda och Pokémon, titlar som i sitt sammanhang kan jämföras med att bokhyllorna skulle sakna Shakespeare, Tolkien och Dostojevskij. Och Martin Petri på Bibliotekstjänst inte nöjd med det tillståndet.

– Vi vill självklart ha ett så brett utbud som möjligt, och det finns en stor efterfrågan på Nintendos spel. Så vi hoppas verkligen att de ändrar sig.