Betyg: 5 av 6

Batman har antagit många skepnader genom åren. Han har varit DC Comics mästerdetektiv i mantel och trikåpajas i Adam Wests tappning. Den animerade serien gjorde honom till en barnvänlig, bredkäkad karlakarl, Tim Burton till en s/m-influerad latexdandy, och på sistone har vi serverats Chris Nolans grubblande vålnad. När Rocksteady Studios ger sig på Batman-mytologin tar de ett par steg tillbaka och låter oss återstifta bekantskapen med en vän från 80-talet: Läderlappen.

När spelet inleds är Jokern infångad och levererad till Arkham Asylum, sinnesjukhuset för de kriminellt vansinniga. Men knappt har han låsts in förrän hela tillfångatagandet visar sig vara en illslug plan för att ta över stället. Från det ögonblick då Jokern tar kontrollen över Arkham Asylum och Batman tvingas in i mentalsjukhuset på jakt efter sin ärkefiende tar spelet formen av en nedstigning i helvetet. Batman konfronteras med gamla fiender som Harley Quinn, Poison Ivy, Croc och Scarecrow, och genom den sistnämnde även med sina egna mardrömmar.

Rocksteady Studios ignorerar filmerna och jobbar med källmaterial från DC Comics tecknade serie, som vi en gång lärde känna som Läderlappen. Porträttet av vår hjälte är schematiskt, utan långdragna flashbacks som förklarar hans mentala bagage. Istället förutsätts att spelaren känner till det nödvändigaste om hans bakgrund och bevekelsegrunder. Jokern liknar å andra sidan kanske mest den skrattande skurk som Brian Bolland tecknade i The killing joke från 1988.

Huvudkomponenterna i spelet är tre: undersökning, smygande och strid. Växlingarna däremellan är dramaturgiskt välavvägda och vart och ett av momenten är snyggt utfört. Närstriderna är baserade på tajming snarare än komplicerade knappkombinationer. Det gör actionsekvenserna rytmiska och underhållande, och med tiden lär man sig att pricka in slag och kontringar med elak effektivitet. Men eftersom Batman är en superhjälte utan riktiga superkrafter måste man också lära sig att smyga på tungt beväpnade fiender, eller svinga sig upp i taket för att kunna glidflyga ner och knocka dem. Verktygsbältet assisterar med bataranger att kasta, samt explosiv gel för att rigga fällor. Under spelets gång låser man också upp uppgraderingar som utökar repertoaren av stridsfärdigheter.

Från första början är det uppenbart att utvecklarna själva är fans av Gotham Citys hårdaste vigilante. Allt från filmsekvenser till miljöer och karaktärsmodeller är gjort med stora portioner kärlek och kunnande. Samtidigt har Rocksteady insett vikten av att begränsa sig. Valet att skapa ett tajt, sammanhållet actionäventyr på tio timmar i stället för ett spretigt, uppdragsbaserat spel i en öppen värld (som i Spider-Man-spelen) ger strålande utdelning. Det här är den finaste formel för Batman-spel vi har sett hittills. Och bäst av allt: en saftig cliffhanger lovar mer av samma vara.