Betyg: 5 av 6
Intrigen är stollig till och med för ett chocksött plattformsspel: Den lilla rosa blobben Kirby sugs in i en socka och hamnar i Lappland. Inte bland samerna emellertid, utan i Patch land där allt är gjort av tyg och tråd, och ”gräset känns som brallor”. Där träffar Kirby prins Fluff, som vill ha hjälp med att hitta det magiska garnet, och därmed har vi all bakgrundshistoria vi behöver för att ge oss ut på ett infernaliskt näpet äventyr.
Antingen spelar man för sig själv eller så tar man hjälp av en vän som spelar prins Fluff, en blå blobb som i allt väsentligt fungerar på samma sätt som Kirby. Det är perfekt för familjer att barn och föräldrar kan hjälpas åt. Men trots den barnvänliga estetiken är spelet riktigt roligt även för en solospelande vuxen.
Tygvärlden är inte bara ett kul koncept; banorna fullkomligen dryper av humor och inspiration. Trådar, skynken, flikar, blixtlås, knappar och lappar används för att manipulera världen och tygtexturerna får världen att kännas som ett pysselprojekt upplimmat på skärmen, som om man skulle kunna sträcka fram handen och känna på den.
Här har Good-Feel uppenbarligen låtit sig inspireras av Little big planets tyg- och papptexturer. Dessutom har de tagit hjälp av Kirbyveteranerna på HAL Laboratory för att skapa ett soundtrack som är lika bedårande som bandesignen.
I Patch land är även Kirby själv gjord av garn, så hans förmågor är inte riktigt som de brukar. Han hoppar och fallskärmsseglar, och stöter han på en fiende snärtar han till med en garnstump och rullar upp monstret till en boll som han kan kasta på andra fiender. Banorna är smart komponerade med stor variation i teman och mekanismer. De är också lätta att ta sig igenom, särskilt som straffet för att ”dö” är väldigt skonsamt. Man tappar helt enkelt lite insamlade juveler men behöver inte börja om från banans början.
Den som vill samla varenda värdefull pryl i banorna tar sig däremot an ett spel med en helt annan svårighetsgrad. Vissa saker är svåra att hitta och än svårare att komma åt, och är man ute efter fulländning i sina lopp genom banorna kan det krävas ett antal omstarter innan hopp och tajming sitter på pricken.
En bit in i banorna bryts plattformslunken ofta upp av att Kirby förvandlas till ett fordon. Han blir till en stridsvagn, ett ufo, ett tåg eller något annat beroende på vad situationen kräver, och därmed muterar också banorna, samtidigt som tempot stegras. Den lätta hysterin som uppstår när man plötsligt ska lära sig ett nytt kontrollschema gör att spelet får känslan av en nöjespark designad med storartad fingertoppskänsla, full av lätta svindelkänslor och rosa sockervadd.
Utvecklarna på Good-Feel vet onekligen hur man gör feel good-spel. Det här är ett förstklassigt plattformsspel för alla åldrar, och det passar särskilt ypperligt för småbarn tack vare behaglig svårighetsgrad och maxad charmfaktor. Men trots att vi fått vänta länge på att få spelet till Sverige har det inte översatts till svenska, vilket uppriktigt sagt känns som en dumsnål besparing.
