Betyg: 4 av 6
Rollspelsmaskinen Final fantasy har inte för vana att släppa direkta uppföljare. Men utvecklarna Square enix verkar vilja rida på succévågen med Final fantasy 13 och även ge fansen vad de inte fick i föregångaren.
Den stelt linjära struktur som präglade förra spelet har nämligen delvis plockats bort här. Berättelsen har även skiftat fokus från förra spelets huvudperson Lightning till hennes syster Serah samtidigt som någon har saboterat tidens flöde. Tillsammans med den tvålfagre Noel reser Serah i tiden för att reparera skadorna och finna systern.
Tidshoppandet är en intressant premiss, där duons agerande på en plats i tiden får konsekvenser på en annan. Det stilrena stridssystemet är kvar från förra spelet, där man kan byta mellan olika taktiska fightingstilar. Skillnaden här är att man kan värva djur i pokémon-anda för att slåss på sin sida.
Medan strukturen är mindre linjär är karaktärerna desto ytligare, vilket inte hjälps av dålig översättning och krystad dialog. Serah är motsatsen till tuffa Lightning – mjäkig, tråkig och korkad. Dessutom är musiken ständigt irriterande, med urvattnad jazzpop som alltid skär sig mot de suggestiva miljöerna.
Final fantasy 13-2 är ett halvlyckat plåster på såren till de fans som tyckte att föregångaren var för linjär. Men det är inte en bättre spelupplevelse. Karaktärer som inte engagerar är en stor miss i ett Final fantasy-spel.
