Betyg: 5 av 6

Star wars: Knights of the old republic är ett av de bästa spel jag någonsin har spelat, trots att det gamla rymdeposet fyller nio år i år. Storheten låg i hur den kanadensiska spelstudion Bioware tog sig an George Lucas epos.

De skruvade tillbaka tiden fyra tusen år före Darth Vader. Det visade sig vara ett genidrag, och studion kunde därmed ignorera allt från filmerna och istället berätta sin egen historia.

Star wars: The old republic är ett massivt onlinerollspel, men också en fristående fortsättning på de två första spelen. Nu har Sith-imperiet återvänt för att krossa Republiken. Ett galaktiskt krig rasar och det är dags att välja sida.

Dyraste spelet någonsin

Det ryktas att Bioware och Electronic arts har lagt ned 125–200 miljoner dollar på projektet, vilket skulle betyda att The old republic är det dyraste spelet någonsin.

Romantiska relationer mellan hjälten och följeslagare finns även här, men inte mellan samma kön. Sådana berättelser blir nedladdningsbart material.

Båda sidor har fyra klasser, alla med särskilda färdigheter: exempelvis är det bara smugglaren och agenten som kan ta skydd, medan sith och jedi-krigarna är de enda som kan svinga ljussvärd.

Men till skillnad från andra onlinerollspel har varje klass sin egen, ständigt närvarande berättelse. Biowares särpräglade berättarstruktur, där varje filmsekvens innehåller spelbara dialogval, höjer redan från början temperaturen.

Den klassiska striden mellan det onda och det goda är ständigt närvarande. Mest imponerar den onda sidan med vasst röstskådespeleri och välskrivna intriger. Särskilt agentens skuggspel och sith-magikerns underdog-historia fängslar.

Skalar man däremot bort dessa berättelser är The old republic i mångt och mycket ett konventionellt onlinerollspel. Mycket inspiration är hämtad från World of warcraft, men utan vidare finess. Striderna, gränssnittet och spelmekaniken är kompetenta, men utan Star wars i fogarna hade det blivit torftigt.

Därtill är många frivilliga uppdrag lika varandra. Ofta ska ett visst antal föremål hämtas eller skurkar dödas. Det blir en skarp kontrast mellan spelets standardiserade onlinespelsstruktur och de romantunga berättelserna. De har däremot lyckats att förmedla Star wars-känslan, delvis tack vare bearbetningen av John Williams stämningsfulla musik.

Men allt från påhittade språk och skrotiga rymdskepp till pråliga utstyrslar och fantasifulla skjutvapen är omsorgsfullt designat för att passa in i universumet. Det gäller även planeterna. Mäktiga Coruscant i Republikens hjärta är ett pampigt skrytbygge. Tyvärr leder den svulstiga skalan ofta till långa transportsträckor och frustrerande utfyllnad.

Men spelets rysligt engagerande berättelser väger upp det. Det här är främst en mastodontsaga, som dessutom är underhållande både som individuell och gemensam upplevelse. Att spela storydelar tillsammans med andra är automatiskt roligt, när ett tärningskast bestämmer vem som får styra händelserna.

Det som gör The old republic unikt är också vad Bioware är skickligast på: att förmedla hundratals timmar med trollbindande story. De har lyckats med bedriften att göra onlinerollspel till en medryckande, storydriven genre.