Det är en rätt oansenlig trähylla inne på OK/Q8-macken några mil söder om Söderhamn det handlar om. Inträngd i ett hörn ihop med några frysväskor med röda prislappar på och ett läsglasögonställ står det som var Sveriges första vägkrogsbibliotek för fem år sedan. De lådor med cd-skivor som för tillfället finns inne är slitna, vältummade och har åkt tusentals mil kors och tvärs genom Sverige.

–Jag lånar här och det är ett bra sätt för mig att hålla mig uppdaterad, säger Jimmy Johansson på sitt stopp på väg till Östersund samtidigt som han fyller upp tanken med 600 liter diesel.

Sedan Kulturutredningen presenterades i februari har vägkrogsbibliotekens framtid diskuterats. Ett av utredningens förslag var att Kultur i arbetslivet, KIA, som står för hälften av vägkrogsbibliotekens budget, ska fördelas efter andra principer.

Strax före jul kom regeringens regleringsbrev till Kulturrådet och uppgiften att med läsfrämjande stöd stärka kultur på arbetsplatser finns inte längre med. Därmed hänger vägkrogsbibliotekens framtid på Kulturrådets möjlighet att bevilja bidrag ändå. Såväl chaufförerna som LO-förbunden Hotell och restaurang samt Transport som driver biblioteken längs vägarna, är oroade.

–Det vore jävligt tråkigt om de skulle försvinna. Det här är ett smidigt sätt för oss att ta del av böcker. Det är roligt att lyssna på en bok samtidigt som man kör, och så blir jag allmänbildad och kan hänga med lite när man talar om litteratur också. Det här enda gången som jag kommer i kontakt med böcker, när jag är ledig har jag ingen tid till att läsa, säger Jimmy Johansson.

Systemet kräveringen personal och sköter sig självt. Det är bara att fylla i lånepärmen som ligger intill hyllan; vilken bok man lånat, namn och telefonnummer. Sedan är det klart. Lotta Viklund och Åse Blank som jobbar inne på macken har egentligen inget alls att göra med vägkrogsbiblioteket men har full koll på utlåningen i alla fall.

– Vi har mellan fem och femtio utlån här under ett dygn. Det är på morgonen eller på kvällen som de allra flesta lånen görs. Det är mest deckare som går och så fort det kommer in en ny titel försvinner den snabbt iväg, säger Lotta Viklund.

Just nu finns bland annat dessa titlar inne: Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt, Hjalmar Bergmans Markurells i Wadköping, Memoarer av Bob Dylan och Strindbergs En dåres försvarstal. Men även en Åke Edwardson, ett par Sjöwall/Wahlöö, Åsa Larsson och en Henning Mankell står i hyllan.

–Det är mest deckare jag lyssnar på, visst är det så, en favorit är Michael Connelly. Men nu lyssnar jag på en faktabok, Svensk maffia av Lasse Weirup och Matti Larsson, säger Jimmy Johansson innan han dundrar iväg ut på E4:an norrut med sin stora Scania.

Strax därefter rullar Hasse Jacobsson på väg till Sollefteå in med sin långtradare till dieseltanken.

–Jag kanske inte lånar så mycket ljudböcker själv, men många av mina kollegor gör det och det är väldigt trist om arbetsplatsbiblioteken försvinner. Det här är vårt sätt att komma i kontakt med böcker, annars det blir mest radio och tv för oss som ligger ute i veckorna. Kanske ökar den illegala nerladdningen istället, jag tror i alla fall inte att de som lyssnar kommer att köpa sina ljudböcker istället, säger Hasse Jacobsson.

Det handlar alltså om en yrkesgrupp som traditionellt inte läser så mycket och i vissa fall bara kommer i kontakt med litteratur i hytten på långtradare längs någon Europaväg genom natten. Det är såväl chaffisarna själva som Transport överens om.

–Så är det, och vi ska inte glömma bort att chaufförerna är skattebetalare precis som alla andra. Att de har lika stor rätt till kultur även om de sällan går på Dramaten eller Operan, säger Lotta Durgé som är ansvarig för projektet på Transport.

Trots att biblioteken är hotade öppnas ett nytt i Grums i Värmland om en månad. Dessutom tänker Transport öppna liknande bibliotek för stuveriarbetarna. Först ut är hamnen i Oxelsund.

–Vi ger inte upp och kommer att klara hela 2010 utan Kultur i arbetslivet-pengarna. Men sedan vet vi inte längre, då får vi ta ett nytt beslut, säger Lotta Durgé.

Men kan de inte köpa sina ljudböcker själva?

–Den här gruppen köper inte och chansar. Och biblioteken skapar ett intresse eftersom det visat sig att där vi har arbetsplatsbibliotek säljer de fler ljudböcker än på de vägkrogar som inga har, säger Lotta Durgé.