OSLO Har jag sagt att jag hatar Norge?

Sedan i onsdags är jag i Oslo och stannar ända till söndag ty en av världens bästa teoretiska rockfestivaler pågår här just nu och avslutas idag.

Ni som känner mig vet hur illa jag generellt tycker om att behöva åka på rockfestivaler. Men det är ju de som utspelar sig i lera och tält.

Det här, By:Larm som evenemanget heter, är något helt annat. Faktiskt allt man kan önska sig som vuxen musikfanatiker. Allting utspelar sig inomhus och handlar lika mycket om seminarier som om musik som konserter.

Det här tredje gången jag är här och andra gången som internationell juryordförande för Nordic music prize som det i torsdags kväll i en vacker kyrka kändes som en ynnest att – tillsammans med Danmarks kulturminister Uffe Elbæk – få dela ut till den svenske jazzmusikern Goran Kajfes.

Artistuppställningen som bokats till By:Larm är i sig ett djupt imponerande urval av, mestadels, nya band och artister från Norden och i sig ett tillräckligt skäl att åka hit. Men det som gör det här så större än någon annan nordisk festival, oavsett årstid eller grönlummig inramning, är vad som pågår vid sidan av scenerna.

Man pratar om rocken. Man dissekerar den i seminarieaulor och attackerar den vid konferensbord med pennor, anteckningsblock och iPads. I ett rum håller journalisten och författaren Simon Reynolds föredrag om sin briljanta bok Retromania, den norske journalisten och redaktören för utmärkta kulturtidskriften Vinduet, Audun Vinger, gör en Q&A med Todd Rundgren och i ett tredje rum berättar den afrikanske batteristen Tony Allen om sitt liv och sin syn på musik.

Kieran Hebden från Putney, mer känd under sitt alias Four Tet, talar om sin elektroniska karriär och författaren Robert Levine orerar om kulturens roll och överlevnad i den digitala eran med utgångspunkt i hans utmärkta bok i ämnet.

Detta är bara ett litet axplock av allt som pågår i grannlandets huvudstad den här helgen.

Men varför får det mig att hata Norge?

Jag skulle förstås lika gärna ha kunnat skriva ”jag älskar Norge”. Kanske till och med följt av ett utropstecken eller två. Men jag valde ”hatar” istället.

Och det gjorde jag av den enkla anledningen att jag skäms en smula för att vi inte har något som ens påminner om By:Larm i Sverige.

Är det de norska oljemiljarderna som gör att de har råd med ett sådant här finfint spektakel och inte vi?

Kanske.

Men det räcker inte som ursäkt.

Stockholm, Göteborg, Malmö? Hör ni mig!

Vi kan faktiskt inte låta Norge fortsätta att rockteoretiskt fullständigt köra över oss år in och år ut. Det är inte okej. Tärningen är kastad. Lös det här och lös det nu.