– Det kommer säkert att finnas någon typ av fysiskt rum där man konsumerar musik även om 20 år, men de traditionella skivbutikerna är på väg bort, säger Magnus Lindqvist.

Han är trendspanare med både en civilekonomexamen från Handelshögskolan och filmvetenskap från UCLA i USA. Magnus Lindqvist tror att skivbutikerna i sin traditionella form är på väg att försvinna, och Statistiska central­byråns branschstatistik ger belägg för den profetian: ungefär hälften av landets skivbutiker har försvunnit på bara sex år.

Värmland är till exempel helt utan renodlad skivbutik sedan Megahertz lades ner i somras. För fyra år sedan fanns omkring 30 Rocks-butiker i Sverige, idag finns ett tio­tal. I Stockholm uppmärksammades Skivfönstrets nedläggning för drygt en månad sedan, och även Bengans i Kista centrum och Rocks vid Globen har lagt ner efter årsskiftet. I Malmö stängde smått legendariska Jukebox mitt i julhandeln efter 23 år.

– Samtidigt blir man förvånad över hur länge vissa gamla teknologier kan överleva. Det finns fortfarande affärer som säljer reservdelar till antika bilar, säger Magnus Lindqvist.

Han tror att skivaffärerna i framtiden kommer att se helt annorlunda ut. I till exempel Tokyo är en stor trend just nu interaktivitet och att plocka ihop produkter själv, allt från gosedjur till gympaskor som kunderna själv designar i butiken. Sådana lösningar nämner han som en tänkbar utveckling även för skivbutiker – kunden designar sin egen skiva, väljer låtar, gör omslag och så vidare. Hittills har branschen krampaktigt hållit fast vid den en gång så framgångsrika produkten, menar Magnus Lindqvist:

– Cd-albumet har ju varit den perfekta produkten under många år, under 1980 och -90-talen sände MTV gratis reklam för musiken dygnet runt och massor av folk ville jobba gratis inom musikbranschen. En cd har enorma marginaler, lika stora som kokain.

Just marginalerna är däremot något som en före detta skivhandlare som SvD pratat med nämner som en orsak till att det är tufft att driva skivbutiker:

– Marginalerna för skivaffärerna är väldigt små och skivbolagen började alldeles för sent att pressa priserna. Idag är de bättre på det, skivor hamnar i midprice-segmentet snabbare, säger handlaren som inte vill ha sitt namn med i artikeln.

Den kanske största anledningen till nedgången tros vara den olagliga nedladdningen. Branschorganisationen Ifpi framhåller ofta detta, och deras statistik visar att skivförsäljningen har halverats på fem år. Alla skivhandlare som SvD pratat med kommer förr eller senare in på ämnet nedladdning. Men det finns andra orsaker.

•Nätbutiker har tagit en stor del av marknaden, de erbjuder ofta skivor till betydligt lägre priser än traditionella skivaffärer.

•Musik köps i andra former än på skiva. Dagens musikkonsumenter köper låtar till mobilen och datorn utan att någonsin äga den som plastbit.

•Höga hyror i galleriorna. Något som till exempel bidrog till att Bengans i Kista lade ner.

Även om det finns många negativa trender för skivbranschen just nu så har till exempel också skivköpandet krupit upp i åldrarna, vilket kan vara positivt – människor i medelåldern har mer pengar än tonåringar.

– Det skulle branschen kunna profitera på, börja sälja lyxigare skivor ungefär som bokbranschen gör med coffee table books.

Enligt Magnus Lindqvist är de affärer som bommar igen först de anonyma affärerna utan egentlig identitet. De som har en chans att hålla sig flytande är de som tänker i nya banor och erbjuder något utöver bara en bit plast, men även nischade specialbutiker.

– Musikkonsumtionen har aldrig varit större. Branschen måste börja förstå att dagens ungdomar inte ser på en låt på samma sätt som min generation. En låt idag kan vara en 30 sekunder lång applikation till en mobil.