På Sjömanshemmet i Stockholm läggs sista handen vid utställningen om nya Slussen. Ett stenkast därifrån drar Jan Ohlin på sig gula gummihandskar. Han ska städa gamla Slussen. Med en svamp skrubbar han isblå väggplattor i Blå bodarna, byggt som funkisanläggningens centrala gångtrafikled.

– Jag tycker inte det är klokt att de så demonstrativt låtit det här förfalla, säger han och visar hur glaserade väggplattor försvunnit utan att ersättas.

Bakom Jan Ohlin kommer andra aktivister släpandes på hinkar och stegar. Några har handtextade banderoller där det står Bevara Slussen.

Samtidigt som Stockholms stad öppnar en utställning om nya Slussen pågår fortfarande en kamp för att rusta upp den anläggning som står här idag. De senaste månaderna har det bland annat varit fackeltåg för funkisanläggningen, denna soldränkta dag är det vårstädning i gångarna.

Politikerna i Stockholm har beslutat att Slussen ska rivas, och ersättas av en helt ny förbindelse mellan Söder och Gamla stan. Planerad byggstart för nya Slussen är 2013.

Men det finns de som inte tror på de officiella formuleringarna om att Slussen är uttjänt och passé.

– Jag tror inte på det. Jag tror inte det är så bortom räddning, säger Jan Ohlin och tillägger att han istället vill kämpa för en upprustning och förbättring av klöverbladslösningen.

Vissa menar till och med att Slussen kan bli Stockholms nya almstrid.

Torbjörn Nilsson är professor i historia, och leder ett forskningsprojekt om Stockholms kommunalpolitik efter 1945. Han har skrivit inledningen till boken Från almstrid till trängselskatt, en bok om de stora slagen i det moderna Stockholm.

Många av kapitlen rör just stadsbyggnads- och infrastrukturprojekt. Här finns almstriden, men också protesterna mot den planerade rivningen av Münchenbryggeriet, turerna kring Globenbygget och det skrinlagda Dennispaketet.

Slussen är ett slag som pågår just nu, och finns därför inte med i boken. Hur det kapitlet ska skrivas vet vi inte ännu. Men Torbjörn Nilsson tycker att det är för tidigt att dra paralleller till almstriden.

– Sedan kan man ofta ha fel, för vem trodde väl att almarna skulle bli en stor stridsfråga, säger han och tillägger att stadsbyggnads- och infrastrukturprojekt kan ta sig många vändningar.

Inte nog med att det handlar om långa processer som ofta berör många olika intressenter, som näringsliv, stat, landsting och grannkommuner. Frågorna har också en estetisk dimension som gör dem mindre förutsägbara, enligt Torbjörn Nilsson.

– Det finns ju ingen estetisk höger–vänsterskala på det sättet. På andra områden, som exempelvis ombildning av hyresrätter, vet man ungefär hur opinionerna kan tänkas bli. Men här måste man mer pröva sig fram. Det är inte självklart vilka grupper som kommer att vara för och emot, säger han och tar den stoppade utbyggnaden av Stockholms stadsbibliotek som exempel.

– Man hade ju faktiskt bestämt sig. Men sedan kom det så många synpunkter rent estetiskt som gjorde att man till slut begravde det hela, säger Torbjörn Nilsson som tycker att detta visar på att det i dag finns en dialog mellan staden och dem som kommer med underbyggda synpunkter.

Den dialogen saknades när aktivister klättrade upp i Kungsträdgårdens almar i maj 1971. Almstriden var resultatet av ett långvarigt missnöje med en hårdhänt stadsomvandling. 40 år senare ses almstriden som en vändpunkt för Stockholms stadsplanering, och efter sammandrabbningarna i Kungsträdgården blev beslutsfattarna mer lyhörda för folkopinioner.

Idag är politiker och tjänstemän medvetna om att det krävs öppenhet och dialog.

– För att kunna få igenom projekten måste de ha en slags dialog med dem som finns ute i samhället. Man kan inte bara köra igenom saker, säger Torbjörn Nilsson.

Den starka opinionen kring nybyggnadsförslaget för Slussen har också lett till att förslaget ritats om rejält. Många stockholmare protesterade mot de nya kvarter som skulle täppa igen vyer och utblickar, och nu har flera av husen plockats bort.

Samtidigt finns det de som menar att Stockholms stad har svårt att få till en öppen och konstruktiv medborgardialog när det gäller stadsbyggnadsfrågor, vilket ofta leder till konflikter och onödiga turer.

När Stockholms stad förra året visade sina planer för nya Slussen handlade kritiken bland annat om att staden inte tillräckligt ärligt redovisade vad förslaget skulle innebära. Ett annat exempel som väckt reaktion är Norra station med Tors torn, där kritikerna menar att området borde ha planerats under större öppenhet och diskussion.

Susanne Lindh är högsta tjänsteman på Stockholms stadsbyggnadskontor. Hon tillträdde som stadsbyggnadsdirektör 2009, och blev då överraskad av det stora engagemanget för stadsbyggnadsfrågor i Stockholm.

Det engagemanget ska stadsbyggnadskontoret i framtiden möta på ett bättre sätt, säger Susanne Lindh.

– Långsiktigt hoppas jag att vi ska kunna vara mer öppna och utåtriktade.

Inom Stockholms stad pågår sedan en tid ett arbete för att få en bättre dialog med både allmänhet och arkitektkår kring stadsutvecklingsfrågor. Inom kort presenteras förslaget till Arkitektur Stockholm, som ska bli en arkitekturpolicy för Stockholm. Där blir dialog och förankring centrala frågor.

– Där finns förslag för hur vi skulle kunna få till bättre samtal kring stadsutvecklingsfrågor. Jag hoppas att det ska vara en början på ett mer öppet samtal, säger Susanne Lindh.