Varför kommer du nu med en bok?

–Därför att jag skrivit skönlitterärt längre än jag skrivit film. Det här är tredje romanen jag skriver och de två andra blev refuserade–på goda grunder. De var ambitiösa, men konstnärligt osjälvständiga. Det var för snart tio–femton år sedan. De var lite väl inspirerade av sina förlagor, någon fransman och någon ryss och sådär, som det ofta blir när man börjar skriva. Fast jag har fortsatt skriva, den här boken skrev jag nästan samtidigt som Darling.

Hur gick det till när Norstedts antog manuset?

–Jag skickade det till dem och de var intresserade. Förläggaren hade synpunkter på ett kapitel, så tanken var att jag skulle putsa på det. Då fick jag second thoughts och tänkte att folk skulle gnälla och säga att jag är en filmare som tror jag kan skriva böcker. Så jag tänkte: ”Jag skiter i det här.” Den låg i ett halvår innan jag en dag bestämde mig för att strunta i vad andra tycker.

Vad spelar det för roll för ditt författarskap att du redan har gjort dig ett namn som filmare?

–Jag får så klart en uppmärksamhet som jag inte skulle få annars. Det har blivit mer än jag trodde. Kanske har någon upptäckt att boken hade någon liten litterär kvalitet på riktigt.

På vilket sätt känns det annorlunda att bokdebutera?

–När man gör en film stiger 600 personer in i ett stort rum och tittar på filmen samtidigt som man själv. Det är inte precis lustfyllt. Det slipper man med en bok. Jag kan fortsätta med min undangömda livsstil på Kungsholmens östra hörn.

Vilken betydelse har det att du inte debuterade i 20-årsåldern?

–En helt livsavgörande. Om första halvan av ens utveckling som konstnär sker i total skymundan i 15 år och ingen på något sätt är intresserad av ens filmmanus eller romaner utvecklas en del positiva och en del negativa saker. Det positiva är att man är oerhört realistisk och inte går bort sig i någon dimma där man börjar se på sig själv som ”Författaren”. Det negativa är att det är tungt att ha en konstnärlig mission och i 15 år bara få nej, man slösar bort tid och står och stampar.

Kallar du dig författare nu?

–Nej! Det gör man först efter tre publicerade romaner, vet du väl?