T. v: Spökskeppet. T. h: 3D-bild av Spökskeppet på Östersjöns botten.
Foto: Marin Mätteknik/ Deep Sea Production, MMT.
Fynd som regalskeppet Vasa och de ännu äldre vikingaskeppen skulle i framtiden inte längre kunna göras. Det fruktar forskare som ser att den aggressiva skeppsmasken är på frammarsch i Östersjön.
Masken hotar marinarkeologiska fynd genom att bokstavligen äta upp dem, historiska skepp som är ett världsunikt kulturarv kan i mardrömsscenariot försvinna på tio år.
I danska Östersjöhamnar är skeppsmasken redan ett växande problem, och angrepp rapporteras även från den tyska kusten, i området österut från Rostock.
–Så långt som vid Rügen finns nu skeppsmask i vrak som tidigare klarat sig utan angrepp ända sedan 1300-talet, berättar Christin Appelqvist som är doktorand på ämnet vid Göteborgs universitet och forskare vid laboratoriet på Tjärnö i Bohuslän.
Enligt forskarna är ett hundratal vrak redan angripna. Det gäller trävrak som sedan de sjönk inte brutits ned därför att skeppsmasken normalt inte trivs i Östersjön, där salthalten är låg.
–Vi vet att skeppsmasken lättare klarar låga salthalter om vattnet är lite varmare, och därför är vår teori att angreppen längre österut kan ha underlättats av klimatförändringarna. Vi vet ju att havsvattnet har blivit varmare, säger Christin Appelqvist.
Institutionen för marinekologi vid Göteborgs universitet ska nu ringa in de områden där historiska vrak kan vara hotade av skeppsmask.
Arbetet sker som ett nytt EU-projekt, Wreck protect, tillsammans med danska museer, bland annat Vikingaskeppsmuseet i Roskilde och Nationalmuseet i Köpenhamn. Dessutom deltar Holland, som har bedrivit forskning på skeppsmask alltsedan trä i landets dammbyggen angreps på 1700-talet.
–Skeppsmasken var ett problem för såväl Christopher Columbus på Atlanten som för fenicierna på Medelhavet. Även Nordsjökustens vikingar fick ibland tjära skepp på grund av skeppsmask, det vet vi genom sagan om Erik den Röde, berättar Christin Appelqvist.
Men det nya är att masken alltså sprider sig i ökad omfattning in i Östersjön från västerhavet. Det handlar om arten Teredo navalis som klarar att leva även i salthalter så låga som i Stockholms skärgård, men som för sin reproduktion måste välja andra områden.
Strömmarna för den in i Östersjön, genom Stora Bält mot Tyskland och Polen, medan den svenska Östersjökusten knappt är drabbad.
–Men det är nytt för oss att den har angripit Ribersborgs kallbadhus i Malmö, säger Christin Appelqvist som ägnat sig åt skadedjuret ända sedan 2005.
Det är nu EU-kommissionen som skjuter till pengar till projektet Wreck protect. Senast 2011 hoppas man ha tagit fram metoder för att skydda marinarkeologiska Östersjövrak, troligen genom att täcka över dem med sand eller bottensediment.
Genom meteorologiska och hydrologiska datamodeller är uppdraget också att räkna ut de framtida spridningsområdet för skeppsmasken.
På svensk sida av Östersjön kan vi trösta oss med att den ännu inte har passerat Smygehuk. När uppvärmningen nu gynnar masken, finns det också en annan klimatförändring som i framtiden skulle kunna motarbeta den:
Kraftigt ökat regnande över Östersjön skulle kunna sänka havets salthalt så att inte ens ett värmeälskande blötdjur kan trivas.










