Den tyske filmaren Benjamin Geissler hittade i februari 2001 väggmålningar av den polsk-­judiske författaren och konstnären Bruno Schulz i ett skafferi i Gestapochefen Feliks Landaus villa.

Geissler befann sig i den ukrainska staden Drohobycz på uppmaning av sin far, författaren Christian Geissler, för att spela in en dokumentärfilm om Bruno Schulz. Existensen av Schulz fresker i barnkammaren i villan var känd sedan tidigare, men trots flera försök hittades de inte eftersom kammaren gjordes om till ett skafferi.

I maj 2001 besöktes Drohobycz av representanter från Yad ­Vashem i Israel som lyckades övertyga boende i villan och ­stadens myndigheter om att freskernas plats är i Israel. Fem ­fresker flyttades till Yad Vashem där de numera ingår i en utställning med verk av mördade judiska konstnärer.

Yad Vashems aktion blev en världsnyhet och en början till kontroverser mellan Polen, Ukraina och Israel. Israel hävdade att Schulz var en judisk konstnär och ett Förintelseoffer, Polen stödde Ukrainas krav på att få tillbaka freskerna med förklaringen att Schulz var polsk medborgare och att Förintelsen är en del av Polens historia. Schulzo­loger ville helst se ett Schulz­museum i Drohobycz.

Stadens museum saknar dock möjligheter att ställa ut de återstående fem fragmenten av freskerna, försäkrade till höga ­belopp.Överenskommelsen med ­Israel i december – att de fem bortflyttade freskerna stannar i Ukrainas ägo men deponeras i Yad Vashem för tjugo år framåt – mottogs ­positivt av alla parter. Nu väntar bara underskrifterna.

I Drohobycz pågår samtidigt ett arbete för att skapa ett Schulzcentrum, med stadens universitet som mecenat. Till den tredje Schulzfestivalen i maj strömmar redan nu bokningar från ledande europeiska schulzologer, filmare, författare och översättare.