Mitt under brinnande världskrig och tysk ockupation skriver den blivande franske Nobelpristagaren Albert Camus sin essä Myten om Sisyfos. Samma år, 1942, kommer romanen Främlingen ut. Båda handlar om människans förtvivlade livssituation i en absurd verklighet och de utvägar som finns.
I Camus tolkning av myten inser Sisyfos tillvarons meningslöshet men fördriver bristen på mening genom att acceptera den. En livshållning som inte bara ger honom mänsklig värdighet utan gör honom till ett slags revoltör. ”Man måste tänka sig Sisyfos lycklig”, lyder slutmeningen.
Nu står han på Södra teaterns scen i en vid 1940-talskostym och med ett klotrunt klippblock att bemästra. Och han frågar oss: Vad är meningen med att anstränga sig, med livet?
Den mångsidige Lars Bethke blir en charmig Sisyfos – vår vardaglige ställföreträdare – i en föreställning som elegant väver ihop berättarteater och koreografiskt finlir ut i fingerspetsarna med lödig tangomusik. Sexmannabandet New Tango Orquesta kommenterar skeendet med tyngd, mollstämd suggestionskraft och livgivande närvaro.
Man kan se Sisyfostemat som en fortsättning på Bethkes och samarbetspartnern Peder Bjurmans förra verk Enter Numan, där en kontorsslav försökte skapa mening och frihet genom att uppfinna sitt eget universum.
Sisyfos universum är vitt som ett oskrivet blad, stenen svart och med eget liv. Föreställningen utgår från pauserna i sisyfosarbetet, då arbetsmyran på sin väg nerför berget reflekterar över sin belägenhet. Stenklotet blir till en danspartner; Sisyfos tar makten över det genom sitt medvetande. Men förmågan att tänka gör honom också till en tragisk figur som krampaktigt försöker hinna ikapp sin kropp.
Bethke illustrerar kampen, nonchalansen och glädjen med en mimisk lätthet som gifter sig fint med musiken. Det uppstår humor när Sisyfos förflyttar sig åt ett håll och orkestern åt det motsatta, ända tills pianisten med ett klink markerar att han nått sitt instrument. Absurd är också berättelsen om mannen som ska till jobbet men sinkar sig själv i ångest för att ha lämnat spisen på och dörren olåst. Vår tids sisyfoskamp.
Sisyfos on top är en trösterik existentiell betraktelse om att finna sig själv och lyckan i att orka sträva på.








