1600-talsteologen Jacob Böhmes syn på Gud var den att också ondskan var en del av den gudomliga kraften för att möjliggöra varat och godheten. Vreden är lifsens rot, skrev han.
Sara Lidman kom att använda just detta citat som romantitel. Boken kom 1996 och var en skildring av hennes mor: en på ytan hård och ilsken kvinna som använt ursinnet som en kraft att orka uthärda sitt karga liv.
Ellenor Lindgren lyssnade till Lifsens rot som ljudbok och blev som besatt av Lidmans språk och dess västernorrländska rytm och poesi men också av berättelsen om Rönnog Martinsson, fattigflickan som lyckas bli mejerska men gifter sig med en hårt skuldsatt man och kämpar för att överleva, ständigt rädd att hennes barn ska bli ”dioter” alldeles som lillebrodern.
Iscensättningen är en samproduktion med Västerbottensteatern och reser just nu landet runt. Stycket är som gjort för turnélivet. Scenbilden består av en enkel trasmatta som övergår till väv och som skimrar norrländsk sommarnatt.
På scenen står också en dynamitlåda där Rönnog förvarar sin skatt: en samling böcker hon ärvt av sin första fästman som dog av lungsjukan. Bredvid sitter Nina Norvall Vahlberg och ackompanjerar på dragspel, tonsatta andetag och korta ögonblick av själva glädjen som Rönnog misstror och föraktar så starkt.
Ellenor Lindgren är född berätterska. Hon vet precis hur man ska hitta en rytm och närvaro som liksom omfamnar publiken. Skickligt byter hon antydningsvis karaktär och röst men det är hon, Ellenor Lindgren, som står där och berättar och låter det västerbottniska bli ett hemma.
Vad är det där lindgrenska, enquistska, lidmanska som hämtar högtidlighet som från Bibeln och vardag från en ensamhet där språket är en skröna om längtan och oförmåga? Vad det än är så har Ellenor Lindgren hittat det och förmedlar det med kärlek.
Lifsens rot är en två timmar lång sång om hur en flicka förvandlas till satkärring. En kvinna från förra sekelskiftet som tyr sig till ilskan för att övervinna sin existentiella rädsla och en omöjlig ekonomisk situation. Ellenor Lindgren låter Rönnog slamra allt mer argsint med spiselkroken men ser ändå med ömhet på mejerskan som blir maka och mor och bär sin bokskatt med sig genom livet som en skamlig hemlighet.
Lifsens rot är en överlevnadssaga men också en skildring av det svenska 1900-talet. Ellenor Lindgren står där som den eviga skalden som med självklar röst sjunger om det mänskliga villkoret.
