Mellanstadieeleverna Ossian, Veronika och Andrea har varit borta två dagar på studiebesök. När trion kommer hem igen är allt förändrat. Bollebygd är tömt på människor. Det går rykten om en farlig smitta och människor har flytt eller låst in sig. Rädslan gör alla skräckslagna för dem som kommer utifrån – däribland barnen.
En viss Anita tar kommandot när kaos bryter ut. Hon delar ut mat och håller efter främlingar. Anita får folk med sig. Varken barn eller hundar går säkra när Anita laddar geväret och förvandlar Bollebygd till smittfri zon.
Dramatikern Dennis Magnusson skrev, just innan svininfluensan bröt ut, en obehagligt aktuell och välbehövlig moralitet om epidemier och vad rädsla för dem kan leda till: okontrollerad hysteri men också krav på ökad kontroll.
Pjäsen skildrar hur fasan för undergången gör att en del av Västergötland isolerar sig, man uppmanar till att skjuta eller jaga bort främlingar och hoppa över demokratin. Anita säger att ”hon har svaren” och tar makten.
Bollebygd goes Armageddon är en mycket hörvärd sjudelad följetong om perspektiv och solidaritet och om en tid då ont och gott förlorar sin mening och allt bara handlar om överlevnad.
Magnusson har skrivit en thrillerartad saga som blandar ett sunt budskap med en del klichéer. Han låter barnen komma från olika sociala bakgrunder och beskriver, något schablonartat, hur uppväxten färgar deras åsikter och handlingar.
Texten för tankarna till Djurfarmen och Flugornas herre, verk om hur kriser förvandlar individer till massa och/eller mobb.
Regissören Eva Staaf lyckas göra barnen trovärdiga och följer det unga perspektiv Magnusson byggt upp – där vuxna är obegripligt egoistiska, gympaläraren är en hopplös, ryggradslös alkoholist och där kärleken ibland blir lika viktig som överlevnaden.
Premiär idag P1 kl 08.45 och på sr.se/ungaradioteatern
