Det är inte ofta man får tillfälle att höra ett konsertframförande av Olivier Messiaens väldiga pianosvit Vingt regards sur l’enfant Jésus (177 sidor, drygt två timmars speltid) komponerat 1944 för Yvonne Loriod. I fredags inträffade detta dock, när verket framfördes av pianisten Oskar Ekberg (född 1977), en av initiativtagarna till Messiaenfestivalen, som också spelat in det för SR P2.

Inte så få hade sökt sig till Historiska museets barocksal, en perfekt miljö för ändamålet, där skulpterade änglar omger flygeln.

Vingt regards är ett av Messiaens finaste pianoverk, och ett av 1900-talets mest betydande. I tjugo avsnitt betraktas det heliga barnet genom det konkreta, som jungfrun, det teologiska, som änglarna, det symboliska, som korset etcetera. Messiaen sökte ett språk för mystisk kärlek, varierat mellan ömhet och kraftfullhet, stundom brutalt, motsvarande en mångfald färger. Musiken, som inleds med Faderns stilla betraktelse, innefattar stiliserad fågelsång, ljuseffekter (strålar av ljus, galaxer, fotoner...) andlig extas och sensuell backanal, östligt och västligt, originalitet och banal sötma.

Det är en prestation att memorera ett så enormt verk, men Oskar Ekberg har full kontroll och gör en storslagen, kraftfull och inkännande tolkning där magin i Messiaens rytmer och klanger kommer till rikt uttryck. En mästerlig uppvisning som utlöser entusiastiska, stående ovationer.