Dansen tycks gradvis ta sig in i Kulturhuset igen, efter det vakuum som uppstod då Kilen stängdes och scenkonsten slängdes ut från Hörsalen. Nu har i stället foajén på plan 3 öppnats för experiment. Nyligen drog Cullbergbaletten med sig besökarna i en lek med rummet.

November månad ut uppstår här andra slags resonanser. Vid lunchtid spelas Sequenza, ett möte mellan en flygel, en dansare och en musiker. Under blott en kvart – men en innehållsrik sådan – undersöker koreografen Marie Fahlin och tonsättaren Lisa Ullén hur olika klanger och rörelser bildar lager som vävs ihop till något nytt, en koreograferad komposition.

Det är raffinerat i sin enkelhet. Instrumentets kropp och klang tänjs ut i rummet, komprimeras och förvrängs. Marie Fahlin drar ut gummiband från flygeln och släpper dem med ett knäppande ljud. Lisa Ullén svarar med eftertänksamma tangenttryck.

Dramatiken ökar när dansaren sätter sig rygg mot rygg med musikern på pianopallen. De är som två sidor av samma person – eller ett instrument vars toner får fysiskt uttryck. Vem som påverkar vem är svårt att avgöra när dova basgångar och ljusa diskanter far genom Fahlins kropp.

Flygeln är preparerad med kulor som skapar lite torra ljud. Det är också fascinerande när en kula i en metallskål får ett alldeles eget svängrum. Till slut tråcklar pianisten och dansaren sina armar och ben runt varandra och lutar sig in under flygellocket. De spelar direkt på strängarna, som uppslukade av instrumentet. En perfekt aptitretare i lunchrusningen.

Sequenza visas som delar dagtid i Kulturhuset 26-27, 29-30/11.

I sin helhet visas verket på Fylkingen 2-4/12