Klaviaturspelaren och sångaren George Duke och basisten Stanley Clarke har var för sig stora kvaliteter som musiker. Duke gjorde fantastiska insatser i Frank Zappas grupp några år på 70-talet innan han gick vidare med några fenomenalt discosouliga soloalbum. Stanley Clarke har också gjort fina soloalbum men det är hans insatser tillsammans med Chick Coreas epokgörande fusionsgrupp Return To Forever som gjort hans namn odödligt.

Dessvärre är allt det där historia när de två tillfälligt återupptagit sitt framgångsrika samarbete. Tillsammans med klaviaturspelaren Bobby Sparks och trummisen Henry McDaniel gör de nämligen en konsert som är en katastrof från början till slut. Inledningsvis är det en katastrof rent bokstavligt då Duke inte har någon medhörning på scen men resten av konserten är det att tolka bildligt.

Det är som om de lockar fram de sämsta sidorna hos varandra när de yxar sig fram genom jazzfusion, standardjazz, soul och, till sist, p-funk. Det finns inga nyanser, ingen dynamik, bara ett muskelstarkt utspel. Stanley Clarkes hårda basspel i den obligatoriska ”School days” är, och jag överdriver inte, en häpnadsväckande uppvisning i okänslighet. Den p-funkiga avslutningen borde jag inte ens nämna. Det som är avsett att vara en hyllning till p-funkmästarna George Clinton och Bootsy Collins blir en parodi helt utan groove.

I jämförelse är sångerskan Gretchen Parlato (och den fenomenala souljazzsångaren Gregory Porter lite senare på Fasching) ett under av känslighet och finess. Tillsammans med den ständigt leende pianisten Taylor Eigsti, basisten Burniss Travism och trummisen Mark Guiliana skapar hon, med små subtila medel, ett mjukt men intensivt sensuellt flöde som hålls intakt konserten igenom. Bäst är det när det brasilianska draget accentueras. Då kan man associera till Gilberto Gil och Milton Nascimento. Fast bara på ytan, den särpräglade Parlato har ju en intressant, lite svårfångad, personlighet som hela tiden lyser igenom. Även när hon gör en snyggt dröjande version av Simply Reds ”Holding back the years”.