Tomas Lidman.
Foto: Dan Hansson
Ett slags Kiviks marknad för att kränga böcker. Så kan Bokmässan i Göteborg kännas ibland. Skyltar med sådant som ”3 till priset av 2” möter när man har tagit sig in i den redan första dagen trånga, kvava mässhallen där någon författare placerats på en scen och orerar om sig själv.
Inte sällan står man där, lätt förvirrad, på söndagseftermiddagen och undrar vad som är så lockande med litteraturen. Därför är det lovande att mässan i år inleds med visionära ord om litteraturen, med presentationen av Litteraturutredningens slutbetänkande som första punkt.
Uppdraget från regeringen våren 2011 var att analysera och ge förslag om litteraturens ställning i skolan, läsfrämjande insatser, de litterära upphovsmännens villkor, bokmarknaden, tidskriftsmarknaden och det internationella litteraturutbytet. Målen: ökat läsande och ett rikare utbud av kvalitetslitteratur. Dessutom efterlystes förslag för att möta de utmaningar som den tekniska utvecklingen innebär. SvD har fått se sammanfattningen av utredningen med de förslag som kommittén nu lägger fram.
Litteratur-Sveriges förväntningar är höga. Vad har man kommit fram till? Utredningens ordförande Tomas Lidman är - med all rätt - mycket nöjd med den gedigna genomgång av litteraturen och läsningen som kommittén har gjort. En stor del av de analyserna finns med i forskningsantologin ”Läsarnas marknad, marknadens läsare” som kom i våras. Det var också där man presenterade skrämmande siffror om att svenska ungdomar, framför allt pojkar, år 2009 läste sämre än år 2000. Därtill kunde man se att läsklyftan mellan olika socioekonomiska grupper hade ökat.
Det är mot den bakgrunden ingen överraskning att krutet i slutbetänkandet har lagts på läsfrämjande. Kommittén föreslår en satsning med det präktiga, knastrande namnet ”Ett läslyft för Sverige”.
Intentionerna är klanderfria – som: läsombud i förskolan, kompetensutveckling för lärare och samordning av läsfrämjande insatser utanför skolan. Kommittén föreslår även hur pengarna ska ”omprioriteras” (för givetvis har man inte fått en skattkista med läsfrämjande guldslantar att fördela), som att 30 miljoner kronor inom folkbildningen avsätts till läsfrämjande insatser. Ett förslag som kan orsaka missnöje i övrig folkbildningsverksamhet.
Fast vem kan ifrågasätta att man vill hjälpa icke-läsande pojkar i utsatta grupper? Det är behjärtansvärt och självklart. Femårsplanen där man hoppas kunna vända den negativa trenden till 2018 känns DÄREMOT lite orealistisk. Tomas Lidman har en poäng i att skillnaden mot tidigare litteraturutredningar, där man också siktat in sig på ökad läsning, är att frågan nu är uppe på agendan. Att läsningen sjunker i en internationell jämförelse kan få politikerna att skämmas så mycket att de agerar. Men att den negativa utvecklingen ska ha vänt 2018? Föga troligt.
Och kanske vågar någon i Göteborg i dag tycka att för lite fokus lagts på upphovsmännens villkor, internationellt utbyte och en moderniserad biblioteksersättning. Av det SvD har fått se om förslagen som rör de områdena framstår inget som braskande banbrytande.
Dessutom kan man undra vad som skiljer denna utredning, genomförd i digitaliseringens tid, från tidigare. Visst, punkter som ”Möjligheter för folkbiblioteken att arbeta aktivt med e-böcker” finns bland förslagen och just det är en brännande aktuell fråga. Men sådant som vurmandet för den fysiska bokhandeln kan ses som ett exempel på att man i stället för att ivrigt bevara det gamla kunde ha klurat ut hur man kan ta den nya utvecklingen i hand.
Men framför allt, och det är en analys Tomas Lidman själv gör, kan man ifrågasätta det begränsade reformutrymme som kommittén haft ekonomiskt sett. Regeringen kunde ha passat på att tillföra en rejäl pott pengar till läsfrämjande insatser i senaste kulturbudgeten, när man nu har tillsatt en utredning om just det.
Ett av seminarierna direkt efter presentationen av slutbetänkandet i dag heter ”Har vi någon svensk skönlitteraturpolitik?”. Låt oss hoppas att det skapar en debatt som bubblar vidare efter Bokmässans slut på söndag. Kanske finns då en chans att det faktiskt har hänt något 2018.
