Dan Gilbert, huvudägare till basketklubben Cleveland Cavaliers, är ingen måttfull man. När lagets stjärna LeBron James i augusti värvades av konkurrerande Miami Heat, blev Dan Gilbert så rasande att han skickade ut ett öppet brev. I en melodramatisk ton lovade han att Cavaliers skulle vinna en NBA-titel, kallade LeBron James för en feg svikare och svamlade något om att inte komma till himmelen. Brevet fick nätet att explodera av kommentarer.

Diskussionerna handlade dock inte främst om innehållet, utan om formen på bokstäverna. Dan Gilbert hade nämligen valt att skriva sitt utbrott i typsnittet Comic Sans.

På Twitter tyckte signaturen CLGesq att ”tragedin i LeBrons beslut överskuggas av tragedin i Dan Gilberts val av typsnitt”, medan jsmooth995 menade att ”någon som skriver officiella uttalanden i Comic Sans borde inte få driva ett NBA-lag”. Andra twittrare kallade Dan Gilbert för idiot och spekulerade i om han hade skrivit brevet på sin mammas dator. Till slut blev hånandet så omfattande att Comic Sans hamnade på listan över ”trending topics”, de tio ämnen som diskuteras mest på Twitter.

Hur kan ett typsnitt väcka så starka känslor?

Du har garanterat sett typsnittet Comic Sans, oavsett om du känner till namnet eller inte. Tänk lappen i tvättstugan om att du inte får tvätta mattor i maskinerna, klassföreståndarens stencil om höstens friluftsdag eller reklamutskicket från någon postorderfirma som vill inbilla dig att de har skrivit brevet för hand.

Sedan 1995, då typsnittet utvecklades av Microsofts typograf Vincent Connare, har Comic Sans blivit det självklara valet för amatörformgivare som vill signalera glädje och lekfullhet. Ärligt talat ser det rätt löjligt ut. Comic Sans ska efterlikna handskrift, men är för styltigt. Bokstäverna påminner om texten i en serietidning, fast barnsligare. Ändå är det utan tvekan ett av världens populäraste typsnitt.

–Bland formgivare och typografer är Comic Sans väldigt hatat, säger Arina Stoenescu, ämnesansvarig för medieteknik på Södertörns högskola och ordförande i Stockholms Typografiska Gille.

Gissningsvis visste du inte att det finns en svensk sammanslutning för typografi. Stockholms Typografiska Gille syns sällan i offentligheten, men har i över 70 år arbetat för att främja typografisk kvalitet. Idag består föreningen av ett 200-tal entusiaster som brinner för konsten att grafiskt utforma texter.

Trots att vi stöter på typografi hundratals gånger dagligen – i tidningar och böcker, på datorskärmar och vägskyltar – är det ett hantverk som påverkar oss utan att vi tänker på det.

–Formgivning av bokstäver fungerar ungefär som kläddesign. Olika kläder signalerar olika saker i olika sammanhang. På samma sätt blir typografin en kostym åt det budskap den ska presentera. Det har att göra med utseende och trovärdighet, säger Arina Stoenescu.

Typografins ideal är tydlighet. Bokstävernas utformning bör inte bara vara vacker, utan också hjälpa läsaren att förstå. Typografi anses välgjord om man inte lägger märke till den. Det är ingen slump att neutrala Helvetica sannolikt är världens mest använda typsnitt.

Om Helvetica kan beskrivas som typografifamiljens stolthet – den präktige äldste sonen med toppbetyg – då är Comic Sans det oborstade svarta fåret.

Förbjud Comic Sans! På sajten Ban Comic Sans säljs allt från nyckelringar till muggar och t-shirtar med samma budskap. Det officiella målet sägs vara att utplåna typsnittet från planetens yta. Besökarna uppmanas att ”resa sig i uppror mot denna ondskefulla typografiska okunnighet”.

Bakom sajten står Holly och David Combs, båda grafiska formgivare från Indianapolis. För dem är antipatin mot Comic Sans mer än en gemensam hobby. Det var den som gjorde dem till ett par.

–Vi var ute på dejt och jag beklagade mig över att min chef tvingade mig att använda Comic Sans. Då föreslog David att man borde förbjuda det, och i den stunden visste jag att jag ville gifta mig med honom. När vi sedan startade sajten var det mest som ett skämt. Men världen gav ett tydligt svar: ”vi hatar också Comic Sans”, säger Holly Combs.

Ja, paret är knappast ensamma om sin avsky. På nätet hittar jag affischer där Comic Sans efterlyses för brottet dålig design, en tecknad serie där upphovsmannen Vincent Connare blir misshandlad av arga belackare och ett tilläggsprogram till webbläsaren som ersätter all Comic Sans-text med Helvetica.

Varifrån kommer allt detta hat? Comic Sans är knappast snyggt. Det är definitivt inte stilrent, och det förmedlar ett slags klämkäckhet. Men det finns andra fula typsnitt. Varför är just Comic Sans så bespottat?

–Comic Sans följer varken regler för skön handskrift eller för vanlig typografi, det är en hybrid som mer liknar ett barns handstil. Och precis som konst kan typografi väcka känslor när den går över vissa gränser, säger Arina Stoenescu.

Holly Combs menar att det stora felet är att det felanvänds:

–Comic Sans missbrukas något ohyggligt. En gång fick jag en begravningsinbjudan där min döde väns namn var skrivet i Comic Sans. Sådant är bara tanklöst, säger hon.

På Ban Comic Sans finns bildbevis på mängder av udda användningar av typsnittet: vägskyltar, en spansk vinetikett, förtexterna i en amerikansk tv-serie, plaketten på en portugisisk staty, en varningsskylt vid en byggarbetsplats, gravstenar, ett brev från engelsk polis riktat till offer för våldtäkter och sexuella övergrepp, en ambulans, ett konstgalleri, ett överklagande till en domstol i Texas. Ändå var bokstäverna från början bara tänkta att nyttjas av en hund.

–Jag blir nog påmind om Comic Sans ungefär var 60:e sekund av mitt liv, säger Vincent Connare.

Han verkar inte odelat förtjust, mannen som har vant sig vid att bli presenterad som ”Mr Comic Sans”.

Historien om typsnittet börjar med en sorgligt bortglömd pc-mjukvara. 1994 startade Microsoft en konsumentavdelning, som en del av en ambition att locka nya kundgrupper till operativsystemet Windows 95. Avdelningens storsatsning blev Microsoft Bob – ett program tänkt att förenkla användarupplevelsen för barn och datornybörjare. Istället för Windows vanliga fönsterstruktur var Bob uppbyggt som ett hus där varje rum innehöll olika ikoner, och där en tecknad hund som hette Rover hjälpte användaren att hitta.

Vincent Connare såg en demo av programmet och hajade till över att texten i Rovers pratbubblor var skriven i typsnittet Times New Roman. En hund kan inte prata i Times New Roman, tänkte han. På sitt kontor hade han två seriealbum, Watchmen och The Dark Knight Returns. Inspirerad av seriernas handskrivna text skissade han fram ett alfabet som han tyckte passade bättre till teckningarna.

Microsoft Bob blev en dunderflopp. Så småningom skulle programmet till och med hamna på tidskriften Times lista över de 50 sämsta uppfinningarna någonsin. Men Comic Sans gick ett annat öde till mötes.

Vincent Connare hade aldrig tänkt på sin skapelse som ett regelrätt typsnitt. Av en slump blev det dock upplockat som ett av standardtypsnitten i Windows 95. Bredvid traditionella, lite stiffa, alternativ som Arial, Times och Courier tycktes Comic Sans roligare och mer avslappnat. Det stod ut i mängden.

Sedan hemdatorns intåg har typsnitt gått från ett professionellt verktyg till något som varenda människa använder. Utvecklingen har ökat allmänhetens kunskap om typografi, men samtidigt skapat en inflation av tafflig amatörformgivning.

Det är trots allt ett traditionstyngt hantverk. Formen på de bokstäver du just nu läser är slående lika text som trycktes i Venedig på 1400-talet. I svensk typografis standardverk, Typografisk handbok, skriver författaren Christer Hellmark: ”Det finns i själva verket få konstarter där utrymmet för personliga åsikter, formexperiment och utövarens självförverkligande är mindre än inom typografin.”

Datorn placerade denna konstart i händerna på folket, och folket gillade Comic Sans.

–Comic Sans har inte gjort mig rik. Det är Microsoft som äger det, och jag skulle gissa att Ban Comic Sans tjänar mer på sina klistermärken än jag har gjort, säger Vincent Connare.

Han börjar bli trött på att prata om ett typsnitt som han snodde ihop på några dagar för 16 år sedan. Men samtidigt som han hellre skulle vara känd för sina senare, mer genomarbetade typsnitt, ångrar han inte att han skapade Comic Sans:

–De som motarbetar det verkar inte förstå att vanlig boktypografi inte passar på till exempel en brödlimpa. Det är klart att jag är stolt över att ha skapat något som åtminstone halva jordens befolkning tycker om.

Kampanjen Ban Comic Sans är inne på sitt elfte år. Medan supportrar världen över fäster klistermärken på alla Comic Sans-skyltar de ser, ger paret Combs föreläsningar för att öka kunskapen om typografi. Ändå tror Holly Combs inte att hennes hattypsnitt går att stoppa:

–Comic Sans smet in i typografivärlden genom ett misstag av Microsoft. Det gör mig upprörd, men jag tror att Comic Sans är ett problem som vi kommer behöva stå ut med under resten av våra liv. Människor kommer inte att sluta använda det. De flesta bryr sig helt enkelt inte om typsnitt.