Christina Ponton von Gerber, psykolog, forskare – och lillasyster
– Eftersom Jacob är åtta år äldre minns jag honom mest som den jättespännande killen som kom hem på loven från Sigtuna, men också den som försökte uppfostra mig. Sedan fanns det några år när han var svår att nå. När vi möttes på Maltesholm ville han föra intellektuella samtal medan jag mest rusade runt och försökte hålla ordning på mina barn. Först nu, som äldre, har vi fått en mycket närmare kontakt. Också för att Jacob förändrats genom sina kriser, blivit mer närvarande och öppen. Samtidigt har han alltid, det tillhör hans fina sidor, varit den som ställt upp i svåra lägen. Då har han kommit rusande, full av medkänsla.
Björn Suneson, näringslivsreporter på SvD
– Jacob Palmstierna minns fel i sin bok. Det var jag, inte Morgan Olofsson, som i juli 1989 på länsrätten hittade handlingarna om hans skatteaffärer. De som blev upptakten till hans fall. Direkt efteråt störtade jag ut till en telefonkiosk på Mariaplan (detta var före mobiltelefonernas inträde) och ringde Palmstiernas sekreterare på banken. Jag körde en rövare och sa ungefär: ”Vi skriver i morgon om att Palmstierna dömts för skattesmitning för villan i Danderyd. Nu vill vi ha hans kommentar men får vi den inte idag skriver vi ändå.” Jag hade inte mer än kommit tillbaka på redaktionen förrän Palmstierna var i luren.
Bertil Torekull Författare, fd chefredaktör SvD – och skrivråd till Palmstierna.
– Att hjälpa Jacob skriva den här boken har varit inspirerande. Han är en utomordentlig historieberättare, inte minst till följd av de otaliga tacktal han hållit under sina år som bankman, världen över. Rent språkligt har han motarbetats av sin goda uppfostran. I början var det som om han stod i givakt när han mindes Marcus Wallenberg – och han skrev teknologie doktor med stort T. – Att det bankspråk han lärt sig använda, detta förfärliga språk, inte utvecklats beror också på att han haft sekreterare som inte vågat ha några synpunkter. Krönet av hans och mitt samarbete var nog när han skrev de mer personliga avsnitten, om sin barndom och vad han lärt av livet. Låt mig säga att han blev mer öppen, som en vanlig människa. För mig personligen känns det som jag fått en kompis, en lillebror. Han är ju bara 74 år.
