Under några dramatiska dagar i september förra året svävade landet i ovisshet om regeringen hade fått egen majoritet eller inte. Den oväntade hjälten blev Svante Linusson, en glasögonprydd, klurigt leende matematikprofessor från KTH, som i tv-studior och tidningsartiklar pedagogiskt förklarade utjämningsmandat och uddatalsmetoder.

Knappt har svenskarna återhämtat sig innan nästa röstningsdrama nu tar vid.

Sin vana trogen har SVT i år återigen ändrat reglerna för Melodifestivalen. Dels har de svenska jurygrupperna i finalen helt avskaffats och ersatts av elva internationella jurygrupper som får dela ut sammanlagt 473 poäng i finalen. Dels räknas tittarnas röster enligt en helt ny modell.

Det är på den senare punkten som det blir komplicerat. Tidigare omvandlades tittarnas telefonröster i finalen till 473 poäng där den låt som fick flest röster gavs 132 poäng, tvåan 110 poäng och så vidare. I år ska tittarnas 473 poäng istället fördelas helt proportionerligt, så att en låt som får exempelvis fem procent av telefonrösterna också får fem procent av poängen.

Vilka konsekvenser får det? Det finns förstås bara en person att vända sig till – Svante Linusson.

–Telefonrösterna hade mycket större inflytande än jurygrupperna förut, jämfört med hur det blir nu. Tidigare skulle väldigt mycket till för att den låt som fick högst poäng av tittarna inte skulle vinna. Den låt som vann hos tittarna fick väldigt många poäng medan juryns val jämnades ut eftersom de elva jurygrupperna kunde ge sina högsta poäng till olika låtar, säger han.

Jurygrupperna får alltså i praktiken betydligt mer att säga till om i år medan tittarnas makt minskar. Får två bidrag samma slutpoäng är det dock tittarnas röster som avgör. De nya reglerna innebär troligen också att ingen låt behöver uppleva nesan av att få noll poäng, eftersom det räcker med en mycket liten andel av tittarrösterna för att få åtminstone en poäng.

Så vem har mest makt, jurygrupperna eller tittarna?

–Bra fråga. Det beror lite på hur man resonerar om vad det betyder att ha mycket makt. Men det är betydligt mer jämlikt mellan jury och tittare i år än det varit tidigare, säger Svante Linusson.

Räkneexempel visar att om årets regler hade tillämpats redan förra året så hade Anna Bergendahl ändå vunnit. Men segermarginalen hade blivit betydligt mindre, bara fyra poäng före tvåan Salem Al Fakir istället för 31 poäng.

Bloggen Schlagerprofilerna har räknat ut att sedan 2002, då delfinalerna infördes, hade det nya sättet att räkna tittarrösterna inneburit andra vinnare vid två tillfällen. Måns Zelmerlöw hade snuvat Malena Ernman på vinsten 2009, och Nanne Grönvall hade vunnit i stället för Martin Stenmarck 2005.

Så har Melodifestivalen något att lära av riksdagsvalet? Svante Linusson menar att Melodifestivalen snarare påminner om det franska presidentvalet där det efter två röstningsomgångar ska finnas en enda vinnare.

Hur stor är risken att riksdagsvalets kaos upprepar sig i Melodifestivalen?

–Det kan lätt skapas dramatik, det är väl lite poängen. Men det kommer inte att bli någon kalabalik om de inte gör fel i sammanräkningen. Man kan kritisera sådana här valsystem på massa olika sätt, men det finns inga perfekta valsystem. Det här får ses som bra i underhållningssammanhang.

Fotnot: De nya reglerna gäller endast finalen. I deltävlingarna har tittarna liksom förra året hela makten och röstar fram två bidrag till final och två till Andra chansen.