Satsningen på den nya konsthallen på Hålludden i Värmdö är en dyr historia, men Björn Jakobson vill inte uppge några summor. Han säger att han själv kommer att stå för den löpande driften.
Foto: Dan Hansson
Vägen ner mot Hålludden kantas av ormbunkar, slånbär och grenar från de gallrade träden. Björn Jakobson kämpar sig fram genom terrängen och stannar upp vid en mäktig ek.
–Den där eken, den är ju en skulptur i sig, ett konstverk. Man njuter bara av att titta på den, utbrister han.
Björn Jakobson äger ett sommarhus på Värmdö och har förälskat sig i naturen nere vid Hålludden. I vintras köpte han loss 20 hektar mark, som han nu visar upp för att vi ska kunna bilda oss en uppfattning om hur konsthallen kan komma att se ut. Men framför allt vill han att vi ska förstå hur vacker omgivningen är.
–Jag har seglat mycket i skärgården och njutit av det. Då har jag tänkt många gånger att det här borde vara attraktivt för turister, men vi gör aldrig något för att visa upp den. Stockholms skärgård är inte exploaterad alls.
Efter ett långt och framgångsrikt yrkesliv vill han nu ge någonting tillbaka till det svenska samhället. Resultatet är alltså en konsthall i underskön skärgårdsmiljö på behändigt avstånd från stan. Med bil tar man sig till Hålludden på 15 minuter, men Björn Jakobson hoppas att de flesta besökare ska komma till konsthallen med skärgårdsbåt så att resan dit blir en del av upplevelsen.
Kombinationen konst och natur leder tankarna till Louisiana utanför Köpenhamn. Men vilken typ av konst som ska ställas ut på Hålludden låter Björn Jakobson andra bestämma, det enda han kan berätta är att den ska hålla hög kvalitet.
–Teckningarna av Wateau på Louvren är ju fina. Och Bror Hjorth hade många fina teckningar på Liljevalchs. De skulle jag inte ha något emot att visa, säger han och plirar med de klarbruna ögonen.
Efter en stund nämner han även Pipilotti Rists installationer som ställdes ut på Magasin3 häromåret, för att poängtera att kvalitet är den enda måttstocken för utställningarna.
–Det tar ju många år innan man jobbat upp ett renommé, det är Moderna museet ett bra exempel på. Den här konsthallen bygger på att vi får en internationell publik. Jag vill att vi ska ha utställningar som gör att de som kan mycket om konst ska tänka ”dit måste jag åka”.
Sedan Björn Jakobson köpte loss marken där konsthallen ska stå har det gått undan. Flera arkitekter har fått komma med förslag på hur byggnaden skulle kunna se ut. Till slut föll valet på Nyréns arkitektkontor, där Johan Nyrén är uppdragsansvarig.
–Vi träffades på skärtorsdagen och då frågade han om jag ville rita den här byggnaden. Vi fick en månad på oss och efter det fick vi veta att vi skulle fortsätta. Egentligen är det omöjligt att göra bygglovsritningar på en så stor och sammansatt byggnad på så kort tid, så jag är väldigt nöjd att vi är klara med ritningarna nu, säger han.
De bärande idéerna i förslaget är att byggnaden ska växa ur marken och anpassas till naturen, med sina berghällar och vindpinade tallar, samt att den kan ska kunna byggas ut. Arkitekturen karaktäriserar Johan Nyrén som organisk.
–Vi använder grovt svarttjärat trä för att det ska smälta in i skogsmiljön. Som kontrast till det har vi väggar av modernt högteknologiskt glas. Och det stora gröna taket är som en platsens material.
Johan Nyrén poängterar att projektet kommer att vara levande medan arbetet pågår. Tanken är att konsthallen ska kunna byggas ut i etapper, precis som man gjort på Louisiana. Till en början blir de publika utrymmena omkring 5000 kvadratmeter, vilket är ungefär lika mycket som Moderna museets utställningsyta.
Redan nu finns tydliga idéer om en slags multianläggning. Väggen till det största rummet, som mäter 40 gånger 30 meter, ska kunna öppnas för att skapa en scen.
– Det blir en så kallad artbox, som ska kunna flöda i ljus, men också mörkläggas helt. Vid sidan om den blir det flera mindre hallar. Om man behöver väggar så bygger man väggar. Det ska vara flexibelt och oömt.
Förutom konst ska lokalen även kunna användas för teater, dans och filminspelningar. Dessutom ska företag ha möjlighet att hålla konferenser och så småningom byggs ett hotell i anslutning till huset. Vid sidan om entrégården blir det personalbostäder.
I Värmdö kommun finns en bred politisk uppslutning kring projektet, inte minst på grund av det ekonomiska uppsving som konsthallen kan innebära.
– Förutom kommunal service är bygg- och bosektorn vår största bransch på Värmdö, vilket är knutet till den starka tillväxt vi har här. Det är klart att våra företagare får nytta av ett sådant här bygge. Det innebär också att butiker och besöksnäring stärks, vilket gör att vi får en bra bredd på arbetsmarknaden, säger det moderata kommunalrådet Jonas Nilsson.
I september kan bygg, miljö- och hälsoskyddsnämnden ta beslut om bygglovet. Om ritningarna följer detaljplanen blir det förmodligen grönt ljus, och då ska invigningen kunna ske om två år.
–Jag hoppas att vi får något exklusivt och banbrytande, som ett landmärke för Värmdö. Det här är ju den största enskilda investeringen i mannaminne i kommunen, med tanke på de stora belopp som satsas, säger Jonas Nilsson.
Det enda som saknas är ett namn på konsthallen.
–Än så länge heter den Hålludden. Det står ju Hålludden fyra gånger på vägen hit. Bättre reklam kan man väl inte få, säger Björn Jakobson och skrattar.
