Dansens hus, Blå lådan
Perfect hideout
Koreografi: Helena Franzén
Musik: Reminder
Scenbild: Susanna Wiklund
Medv: Helena Franzén, Annika Hyvärinen, Helena Nyfelt, Ossi Niskala, Nicklas Sundför

Tre kriterier kännetecknar Helena Franzéns diptyk av The race (2001) och dess fortsättning Perfect hideout: de rumsliga förutsättningarnas påverkan på koreografin, dialogen med livemusiken och den finurliga leken med upprepningarnas dynamik som kan blir mycket laddade trots den kontrollerade yttre formen.
Om rummet i The race var en brottarmatta med allt vad det innebär av tävling, pepping, konkurrens och energi, så är inramningen i Perfect hideout just litet av ett gömställe. Flyttbara trälådor och väggar med luckor skapar en ram som tillåter både öppenhet och slutenhet.

Om uttrycket i The race var sportigt och utmanande är det mer sparsmakat elegant här. Men lika lekfullt och med en lätthet som vore de distinkta fraserna födda i ögonblicket, framlekta. Fredrik Winqvists ljus betonar rummet i rummet; de
privata zonerna där exempelvis Ossi Niskala försedd med anteckningsbok bedriver studier av de andra dansarnas aktivitet. De spelar plockepinn, vars paradox av slumpmässighet och precision tycks vara en idé också för Franzén rörelsemässigt. Hon delar upp kroppen i distinkta delar som rör sig på en gång impulsmässigt och lagbundet.
En annan, mer känslomässig ingång är att se ett slags dansade ballader som försiggår i abstraherande dialog med både Reminders softade kärlekssånger och rummets begränsningar. Helena Franzén och Ossi Niskala gör ett pas de deux nästan enbart parallellt men tätt med väggen som partner. När de sjunker ned samtidigt eller tar spjärn förefaller den vertikala ytan blir horisontell. Rummet formar dem men de använder ytan som spegel av sin svindlande känsla.

Idén återkommer när Nicklas Sundför och Helena Nyfelt i stället tråcklar sig förbi varandra på den begränsade ytan. I avstånd eller närhet? Dubbelheten finns över huvud taget i Perfect hideout. Strukturen är som en rysk trägumma:
allt upprepas men i olika skalor. Rummet krymper men dansen växer. Helena Franzén har övertygande fortplantat sina idéer till dansarna och litar till att vi fyller i resten. Det gör man gärna.

08-13 56 14, anna.angstrom@svd.se