För att genomföra Kulturhusets nya planer räcker inte de kommunala anslagen, utan näringslivet måste också bidra. Och biblioteket Rum för barn har enligt både Kulturhuset och sponsoren Åhléns blivit en sådan succé att den får stå modell för de sex förslag som Kulturhuset nu har lagt upp på bordet.

I framtidsvisionen finns en arena för foto och video, en e-bio (digital biograf), ett internationellt litteraturcenter med ett eget litteraturpris, ett gastronomiskt folkkök, ett rum för reflektion och en förändring av huvudentrén.
- Samarbetet med Åhléns har fungerat oerhört väl och sponsring kommer att bli allt viktigare. Vi kan inte utveckla vår verksamhet som vi önskar om vi inte söker anslag från annat håll, säger Karolina Bertorp, ansvarig för sponsring på Kulturhuset.
Att näringslivet kan komma för nära kulturarbetet och styra verksamheten ser hon inte som en risk, men medger samtidigt att det kan bli en viss styrning.
- Rädslan är överdriven. Det är viktigt att det uppstår en ömsesidig respekt. Vi
är noga med att undersöka vad de vill med satsningen, vilken målgrupp företaget är intresserat av och om det är överens med vårt ”case”. Vi försöker se om vi kan hitta liknande målgrupper. Men vi vill inte att de inkräktar.

Inför fotoutställningen om barns fetma, Den förbjudna kroppen, sökte Kulturhuset sponsring från bland annat Ica som efter många diskussioner tackade nej. Inte heller läkemedelsföretagen sponsrade, men i det fallet på grund av att fotografen motsade sig sponsring eftersom mediciner mot fetma har svåra biverkningar.
- När det gäller utställningar är det känsligt, det finns ämnen som företag absolut inte vill associeras med, men då har vi ju det kommunala bidraget.

Kulturborgarrådet Roger Mogert har sagt ja till förslaget om en e-bio, men pengarna räcker troligen inte. Därför har Kulturhuset sökt pengar hos Sony, som tackat ja. Men Roger Mogert är tveksam till att kulturella verksamheter finansieras med näringslivets pengar.
- Det gäller att vara försiktig. Det är alltid en risk med
extern finansiering, att det blir en styrning av verksamheten, öppen eller dold. Det får ju inte bli en exponering som tar bort effekten av att Kulturhuset ska vara ett icke-kommersiellt andningshål i ett kommersiellt city.
Han poängterar att han har stort förtroende för Kulturhuset och att Rum för barn var smakfullt gjord, utan stora sponsor-logotyper.
- Men jag har ändå kluvna känslor till detta.

Fast om inte pengarna räcker, vad har de då för alternativ?
- De fick ett ökat anslag på sju miljoner det här året för att kunna nå fler, ha längre öppettider och så att de kan ta bort entréavgifter till utställningarna. Vi vill att de ska utveckla verksamheten och det är inte uteslutet att det blir ökade anslag framöver, säger Roger Mogert.
Näringslivet vill naturligtvis ha en motprestation när man ger sponsorpengar och att bara synas med en logotyp är inte alltid tillräckligt. Kulturhuset har lagt fram ett flertal förslag på vad de kan ge tillbaka.
- Det ska ju stämma överens med varumärket. Genom det
här kan företagen få en anledning att närma sig kulturen som de kanske aldrig gjort tidigare. Det är ju ett av många marknadsföringsverktyg för dem, både internt och externt.
Enligt Eva Skunke Fraenkel, projektansvarig på Åhléns, har satsningen på Rum för barn visat sig i ökad försäljning av barnlitteratur.

Gör ni det här för att få bra goodwill?
- Om det handlade om goodwill finns det betydligt enklare marknadsföring för de pengarna. Det skulle vara en dyr marknadsföring om det var det som var syftet. Jag ser det som en vinn-vinnsituation, där båda parter har allt att vinna.