Janne Josefsson, journalist. Tidigare kollega och vän:

Det är en stor sorgedag. Vi har haft så jävla roligt tillsammans Lasse och jag. Vi jobbade tillsammans i radioprogrammet Elfte timmen på 1980-talet där vi ringde upp Pinochet och spelade Viktor Jara-sånger och där Sören Mannheimer blev så arg så han slog sönder studion. Vi har fortsatt och träffas och jag besökte honom nu i höstas och vi hade så trevligt så timmarna bara gick, men jag såg också att han var dålig. Lasse var en stor artist, en stor sång och dansman. Jag är jävligt ledsen idag.

Med Reventberg, chef Västerbottensteatern. Var med i Nationalteatern tillsammans med Brandeby på 1980-talet:

– Vi satt här och tände ett litet ljus min man och jag. Lasse utvecklades hela tiden som skådespelare, i början var det lite av Kurt Olsson i alla roller men han ansträngde sig verkligen för att göra egna rolltolkningar. Jag har ju sett hans senare föreställningar och han lyckades verkligen mycket bra med det, exempelvis i Liket som visste för mycket. Han var alldeles för ung och hade jättemycket kvar att ge.

Ingvar Oldsberg, TV-profil:

– Vi är alla förlorare för vi har tappat en riktig människa, en generös, lojal, solidarisk som alltid ställde upp på de svagas sida.

– Han var aldrig nödbedd utan kom på en gång när om det var insamlingar till behjärtansvärda saker. Det är en fantastisk egenskap som han parade med kvickhet och glimt i ögonvrån. Han kunde vara fantastiskt rolig.

Ann Lähdet, danspartner i Let's Dance:

– Han var en godhjärtad och varm människa. Vi hade jättebra kontakt när vi jobbade ihop. Vi hade kul hela tiden. Han var rolig och spred alltid glädje omkring sig. Som danspartner gjorde han sitt bästa.