I mer än femtio år har Roger Moore varit en av världens mest kända skådespelare.
Men en av de bästa?
- Nej. Jag har haft tur i överflöd, säger han.
Han har jobbar i ett halvt sekel, spelat 118 avsnitt av ”Helgonet” och älskats i ”Snobbar som jobbar”, men det råder inga tvivel om vem Roger Moore anser är sin viktigaste rollfigur.
När Moore, 81, nu ger ut sina memoarer är titeln ”Mitt namn är Moore - Roger Moore”. På engelska ”My word is my Bond”.
- Bond var ju den sista stora filmserien som jag gjorde. Men det krävs inte något större skådespeleri att säga ”My name is Bond, James Bond”. Skådespeleriet bestod mest i att se modig ut när vapnen smällde, säger Roger Moore när han tar emot på bokförlaget i Stockholm.
- Det var underbart att spela in dem, det var en fantastisk tid av mitt liv och det är det mest populära jobb jag gjort. Men jag har spelat in andra filmer som jag tycker bättre om, till exempel ”Mannen som jagade sig själv” (1970), en dubbelgångarhistoria. Och tre filmer med regissören Andrew McLaglen: ”De vilda gässen”, ”Havets vargar” och ”Specialkommando - med uppdrag att döda”.
Om man ber Roger Moore nämna ett avgörande ögonblick i sin karriär är svaret också Bondrelaterat:
- När George Lazenby beslöt att inte fortsätta spela James Bond. Då hade jag fått göra något helt annat. (Artisten och regissören) Noel Coward gav mig ett råd en gång: Acceptera alla jobb du blir erbjuden, om du inte arbetar är du ingen skådespelare. Och erbjuds du två jobb - ta det som ger dig mest pengar. Mycket kloka råd.
Roger Moore har ofta fått kritik för sitt stela skådespeleri, och han är den förste att erkänna att han kan tacka sitt utseende för en stor del av framgångarna:
- Om jag inte var 1.86 lång, med rak näsa, blå ögon och förmågan att bära en tennisracket, skulle jag inte ha fått spela alla dessa ungdomshuvudroller på teatern. De ledde så småningom till filmroller.
- Jag har mängder av skådespelarvänner som är extremt skickliga men som aldrig slog igenom. Någon sade att det handlar om en tredjedel talang, en tredjedel personlighet och utseende och en tredjedel tur. Jag tror att det var 99 procent tur för mig, tur att jag såg rätt ut för rollen, var på rätt plats och kunde komma ihåg replikerna.
I sina memoarer berättar Moore att han haft många problem med sjukdomar, som njursten och prostatacancer. Han har också mött mycket lidande i sin roll som ambassadör för FN:s barnfond Unicef. Hans förhållningssätt inför livets svarta sidor är en stoisk, lågmäld humor, inte olik Bonds.
- Mina barn säger att jag inte är kommunikativ, att jag aldrig pratar om mina känslor. Jag undviker konfrontationer, jag bara går därifrån, vilket förklarar varför jag varit gift så många gånger. Jag är en fegis. Men jag erkänner det gärna.
Är det då något som Moore ångrar i sin femtio år långa karriär?
- Jag önskar att jag hade spelat ”Lawrence av Arabien”. Men jag blev aldrig tillfrågad. Nej, ingen ånger. Jag vore otacksam om jag hade ångrat någonting. Jag har haft tur i överflöd.
TT Spektra: Slutligen en fråga som du fått en miljon gånger: Vilken av dina Bondfilmer gillar du mest?
- Den jag tyckte bäst om att spela in är i alla fall ”Älskade spion”. Vi skrattade oss igenom hela inspelningen.
Namn: Roger George Moore, adlad till Sir Roger
Född: Oktober 1927 i London
Familj: Gift med svenskan Kristina Tholstrup. Har tre barn med tidigare hustrun Luisa. Besöker Sverige ungefär en gång per år.
Filmdebut: ”Gryning över London” (1945)
Aktuell: Med självbiografin ”Mitt namn är Moore - Roger Moore”.
Trivia: Är personlig vän med den svenska kungafamiljen: ”Vi hoppas träffa prinsessan Lilian så snart jag kommer undan från alla intervjuer”.
Tycker om dagens film: ”Jag började i slutet av en guldålder. Men filmad teater i köket med förkläden tog bort mysteriet kring stjärnor och skådespelare. Jag saknar det mysteriet. Kärleksfilmen har blivit närbilder på folks tonsiller när de dyker ner i varandras strupar. Actionfilmerna har blivit för blodiga, något som började med (regissören) Sam Peckinpah och hans slowmotionfilmade våldspornografi”.
