Säg att du glömmer din plånbok på en parkbänk. Säg att en ärlig främling hittar den, och i stället för att rota igenom plånboken efter identitetshandlingar, bara lägger plånboken mot sin mobiltelefon som automatiskt ringer upp dig. Plånboken har sitt eget unika rfid-nummer som är länkat till ditt telefonnummer. Så kan den snälla varianten av rfid-tekniken se ut.

En lite elakare variant är att din arbetsgivare opererar in en rfid-tagg under huden på dig i stället för inpasseringskort. Det har riksåklagarämbetet i Mexiko gjort med sin personal. I USA lobbar affärsintressen för att alla amerikaner ska få risgrynsstora rfid-taggar under huden som kan avläsas på håll. Bland annat för att underlätta identifiering vid mord och svåra olyckor. Men också för att säkerställa att rätt person tar ut pengar ur bankomaten, startar bilen med mera.

Rfid gör det lätt för företag och myndigheter att övervaka oss.
I Linköping har kommunen försett hushållens soptunnor med rfid-taggar. Renhållningen kan därmed nästan på hektot se hur mycket sopor varje hushåll producerar. Biltullarna i Stockholm är ett annat exempel där rfid-transpondrar registrerat varje bils in- och utpassering.

Men längst går kanske storstädernas kollektivtrafikbolag. Med de så kallade smarta månadskorten som SL inför nästa år kommer varje resa med buss, tunnelbana och pendeltåg att registreras med klockslag och avresestation. Om du länkar månadskortet till ditt eget namn – vilket SL gärna ser att du gör – så kommer just dina resor att registreras.

Västtrafik i Västra Götaland började införa de smarta månadskorten för drygt ett år sedan och har hunnit lagra miljontals resor. Västtrafik lockar med förmåner till de kunder som vill koppla månadskorten till sina namn och adresser. Bland annat att kortet ersätts om ägaren förlorar det. Hittills har 40 000 västsvenskar kopplat sin identitet till det smarta månadskortet.

Att polisen kan intressera sig dylika data är uppenbart. Men också försäkringskassan när de jagar fuskare som anmält vård av sjukt barn.

Magnus André på Västtrafik uppger att man vid ett flertal tillfällen lämnat uppgifter ur databaserna till polisen.

Västtrafik, SL, och Skånetrafik planerar att använda samma kortteknik och sammanlänka sina datasystem där detaljuppgifter om miljoner svenskars resor ska lagras i mellan ett och tio år. På SL menar man att ägaren av månadskortet ändå har ett visst skydd, eftersom månadskortet får lånas ut. Den resenär som blir granskad av polisen kan hävda att någon annan har använt det.

Kritikerna menar att detta ändå är ett typiskt exempel på så kallad mikroövervakning, när företag och myndigheter samlar på sig små skvättar av upplysningar om oss. Varje liten detalj är kanske inte är kränkande, men sammantaget kan informationen göra djupa intrång i vår integritet. I dag finns företag i USA som samlar all information som finns om oss i olika databaser och säljer personliga profiler. I Sverige bygger Skatteverket upp ett stort datasystem som automatiskt tröskar enorma mängder information från olika källor och finner mönster och drar slutsatser av dem.

Pär Ström är civilingenjör och kritiker av övervakningssamhället. Han anser att rfid-tekniken är försåtlig, dels för att den är trådlös och dels för att den snart finns överallt. De jeans vi bär, vår
t-shirt, våra underkläder, armbandsur – allt kommer snart att innehålla rfid-taggar. Det är bra för tillverkare av märkesprodukter som vill skydda sig mot piratkopiering.

Men det blir svårt att vandra anonym på gatan, omgiven av ett moln av information. Informationen är för övrigt lätt att kapa för en hackare som står bakom dig på bussen. Det ligger i teknikens natur att koderna är lätthackade. Redan nu strömmar historier från USA om hur bibliotekskort och hotellnycklar kapas av piratläsare tillverkade av metallskrot.

– Rfid-tekniken i sig är inte av ondo. Men man måste vara medveten om riskerna, säger Pär Ström.

EU-kommissionen delar Pär Ströms oro. De är begeistrade över rfid-teknikens kommersiella möjligheter. Men de ser också riskerna. EU-kommissionen har därför tillsatt arbetsgrupper och ordnat seminarier för att undersöka hur rfid-tekniken kan hota medborgarnas integritet. Nicklas Lundblad är vd för Stockholms e-handelskammare och har konsulterats av EU-kommissionens arbetsgrupp i integritetsfrågor.

– Det är första gången EU-kommissionen är tidigt ute med att på allvar undersöka säkerhetsriskerna med en ny teknologi. Det är lovvärt. Det har man inte gjort tidigare. Frågan är hur bra de kommer att lyckas, säger Nicklas Lundblad.