Årets undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet, som släpptes igår, visar dystra siffror för papperstidningarna: De svenskar som regelbundet läser en morgontidning eller en kvällstidning i pappersform har inte varit så få sedan undersökningen startade 1986.
–Det är två faktorer som slår samtidigt: Det ena är konkurrensen från det digitala, det andra är en konjunkturfaktor. Därför ska man inte se det som en nedgång på sikt, det är möjligt att delar av detta kommer att gå tillbaka, säger Lennart Weibull, professor i massmedieforskning vid Göteborgs universitet.
Undersökningen gjordes i höstas och bygger på svar från 6000 slumpvis utvalda personer i åldern 15–85 år.
Totalt uppgav 66 procent att de regelbundet (fem dagar i veckan) läser en morgontidning i pappersform. Det är en minskning med fyra procentenheter sedan 2007.
Starkast grepp har morgontidningarna om äldre och högutbildade, men även bland ungdomar är morgontidningar i pappersform den nyhetskälla som störst andel tar del av regelbundet.
På kvällstidningssidan är det också färre pappersläsare än någonsin, enligt undersökningen. Endast 17 procent uppgav att de regelbundet (tre dagar i veckan) läser en kvällstidning. Det är en minskning med två procentenheter sedan 2007. Flest kvällstidningsläsare finns bland äldre och lågutbildade.
Både kvälls- och morgontidningarna ökar dock stadigt sin trafik på nätet.
–Totalt sett så ökar ju den sammanlagda läsningen, om man slår ihop papper och digitalt, säger Mathias A Färdigh, doktorand på JMG i Göteborg, som har analyserat siffrorna för kvällstidningsläsning.
Svenska Dagbladet går mot strömmen och är en av de få tidningar i Europa som ökade i antal pappersläsare i år, enligt Sifos senaste räckviddsundersökning, Orvesto Konsument.
Martin Jönsson, redaktionschef på SvD, är inte förvånad över att pappersläsandet minskar och nätläsandet ökar.
–Men för oss handlar det om en helhet där papper och webb samverkar. Det mest anmärkningsvärda är kanske att pappret håller så väl och att Svenska Dagbladet ökar i konkurrensutsatta grupper som unga, kvinnor och stockholmare.
Vad beror förändringen på?
–Vi är mitt i en konjunkturell och strukturell förändring där vissa inte är beredda att betala för den dagstidning de anser sig få gratis på nätet. Men om tidningen istället ser till att vara relevant så finns det många som är beredda att betala ännu mer än de gör i dag.
Expressens chefredaktör Thomas Mattsson är kritisk till SOM-institutets siffror, som han tycker känns gamla:
–De stämmer dåligt överens med nyare mätningar som exempelvis Sifo gjort och som visar att både Expressen och Expressen.se ökar i räckvidd. Men att läsandet går från print till digitalt är en generell trend, säger han.
Och vad beror det på?
–Alla vi som är på semester inser hur lätt och effektivt det är att följa nyhetsflödet i mobilen eller på den bärbara datorn. Sedan gäller det förstås att hitta långsiktigt hållbara affärsmodeller för internetsajter och inte bara fokusera på att det är konsumenterna som ska betala.
Mathias A Färdigh, på JMG i Göteborg, menar att det är ofrånkomligt att siffrorna inte är dagsfärska:
–Det är ju så det ser ut, i och med att det är en ganska omfattande undersökning. Men det är klart att det här med läsning på nätet är något man kan tänka sig kan förändras ganska fort, säger han.
