Kulturutredningen föreslår en rejäl ommöblering av de statliga kulturmyndigheterna.
Rikskonserter delas och avvecklas. Kulturrådet mister sin bidragsgivande roll. I stället samlas allt statlig stöd till de olika konstarterna i en ny myndighet.
Bidragsgivningen till scenkonst, musik, film, litteratur samt bild och form ska samlas i en enda myndighet. Det betyder att hela Konstnärsnämnden med Bildkonstnärfonden, Sveriges Författarfond samt delar av Rikskonserter respektive Kulturrådet uppgår i den nya myndigheten.
Det framkom när kulturutredningen lade fram sitt betänkande på torsdagen.
Redan 2010 tänker sig kulturutredningen att ”Den nya myndigheten för konstarterna” ska vara i funktion.
- Vi tror att vi kan sätta fokus på de gemensamma frågor konstarterna har,upphovsrättsfrågorna och tråkiga frågor som pensionerna. Om vi samlar krafterna kan vi bli mer slagkraftiga, säger Eva Swartz-Grimaldi, kulturutredningens ordförande.
På torsdag förmiddag tog kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) emot utredningen som ska ligga till grund för den nya svenska kulturpolitiken. Redan i höst avser regeringen lägga den första borgerliga kulturpolitiska propositionen.
- Det blir en kulturpolitik som ska hålla för många år framåt, dock kanske inte 35 år som den tidigare, sade kulturministern.
Förutom myndigheten för konstarterna föreslår kulturutredningen ytterligare två nya jättemyndigheter. De nationella biblioteken och arkiven ska senast 2014 samlas under en ny arkiv- och biblioteksmyndighet. I den ska Riksarkivet, landsarkiven samt Talboks- och punktskriftsbiblioteket ingå. Kungliga Biblioteket får nationellt ansvar över biblioteken.
I den tredje nya myndigheten samlas Riksantikvarieämbetet, Riksutställningar, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Statens konstråd och Arkitekturmuseet.
Det nya Kulturrådet ska sköta förhandlingarna gentemot regionerna:
- Jag ser det som en förstärkt och ny roll för Kulturrådet, andra får ha sina uppfattningar. Vi kommer att bli regeringens stabsmyndighet och leda förhandlingar från statens sida, det är en stark roll, säger Kennet Johansson, chef för Statens kulturråd.
Den första kulturutredningen var parlamentarisk. Den tillsattes 1968 och lade fram sitt resultat, ”Ny kulturpolitik” 1972. Först två år senare klubbades den socialdemokratiska regeringens kulturproposition i riksdagen. Ett viktigt mål för kulturpolitiken var att medverka till en bättre samhällsmiljö.
Nästa kulturutredningen tillsattes 1993, var även den parlamentarisk, och lade fram sitt betänkande 1995. Den innebar inga omvälvande förändringar. Socialdemokraterna hade regeringsmakten och lade fram propositionen 1996.
Den nya kulturutredningen tillsattes av regeringen i juni 2007. Den är inte parlamentarisk och har jobbat i ett och ett halvt år. Regeringen har för avsikt att lägga fram en proposition redan under hösten. Det blir den första från en borgerlig regering.
