Hittills i år har mer än var tionde museibesökare valt att stanna hemma eller gjort någonting annat. Det framgår av statistiken för 19 statliga museer som SvD granskat för perioden januari–maj.
Jämfört med samma period i fjol har museibesöken fallit med totalt 11 procent samtidigt som en liten ljusglimt är att intresset från gruppen under 19 år som har fri entré, sjunker lite mindre, med bara 4 procent.
Men allra mest utmärker sig Moderna museet där de yngre är 44 procent färre än samma period i fjol.
–Det är resurskrävande att ta emot ungdomar på ett bra sätt, men egentligen har inga förändringar av verksamheten skett så det här får vi analysera, säger Ann-Sofi Noring, utställningschef vid Moderna museet.
I fjol pågick den stora Andy Warhol-utställningen på Moderna museet, medan vårens utställningar har varit mycket smalare. När även gruppen betalande vuxna inkluderas är siffran för Moderna museet 30 procent färre besök till och med maj.
–Vårt uppdrag är ju inte att bara ha stora publikdragare utan också smalare samtidskonstnärer, så de här variationerna är något vi får leva med, säger Ann-Sofi Noring som dock hoppas på bättre besökssiffror i höst, då en utställning med Dalí blir lockbete.
Även andra stora museer som Nationalmuseum (–20 procent) och Naturhistoriska riksmuseet (-15 procent) som förra våren var publikdragare, visar hittills mycket negativa besökssiffror jämfört med i fjol. Det gäller också Östasiatiska museet (-40 procent) där en av fyra utställningar varit stängda i vår, samt Etnografiska museet på Djurgården (-22 procent):
–Visst har vi motiga siffror sedan en tid men vi vill göra en rejäl comeback i höst, då en ny restaurang samt två basutställningar byggts om. Just nu finns ingenstans att fika, vilket påverkat, förklarar Anders Björklund, chef för Etnografiska museet.
Den mest dramatiska statistiken levererar trots allt Skoklosters slott där man under våren inte har haft ens hälften så många besökare som i fjol:
–Möjligen är det finanskrisen som påverkar. Folk har i varje fall ändrat sina utflyktsvanor, säger Bengt Kylsberg, tf museichef.
Det finns dock ett museum som går starkt mot strömmen, Armémuseum, där vårens ökning är 37 procent, eller hela 46 procent om man bara räknar unga. Enligt museichefen Eva-Sofi Ernstell är förklaringen bara delvis den allmänna historietrenden som också syns i boklådor och på film:
–Vi försöker att levandegöra historien och lyfta fram den lilla människan som hamnar mitt i stora beslut. Armémuseums ämne är olustigt, men handlar om människans villkor i krig och fred. Nu pågår till exempel en utställning om mod och djärvhet som lockar hela familjer. Barnen kan till exempel resonera om vad mod egentligen är och de kan gå ”Farornas stig” som omges av otäckheter, säger Eva-Sofi Ernstell.
Armémuseum utmärker sig också om man jämför ända tillbaka till 2006, det sista året då alla, även vuxna, hade fritt inträde på de statliga museerna. Hittills under 2009 är Armémuseum nämligen det enda av Stockholmsmuseerna som lyckas locka fler besökare än samma period 2006, trots att man numer tar betalt av alla vuxna.
Sedan den nuvarande regeringen slopade fri entré för alla och bestämde om gratisentré bara för barn och ungdomar, har i genomsnitt en tredjedel av alla museibesökare försvunnit på de 19 museer som ingick i frientréförsöket under 2005 och 2006.
Förändringarna i besökstal har alltså varit dramatiska, och bland annat därför har Statens kulturråd tillsvidare bestämt att alla 19 museer ska lämna statistik varje månad. Ett av de mest extrema exemplen på hur entréavgift påverkar besökstalen utgör Arkitekturmuseum som inte bara haft negativ utveckling hittills i år, utan i synnerhet under 2007. Idag har Arkitekturmuseet förlorat 83 procent av sina besökare jämfört med våren 2006 och enligt Statens kulturråd återgått till en roll som ”specialmuseum för specialintresserade”.
Slutsatsen hittills i år är att 2008 års återhämtning, då 16 av de 19 museerna ökade sina besökstal, är bruten. Å andra sidan görs nu över vart fjärde museibesök av barn och unga.
