Melodifestivalen tillhör de arrangemang som SVT inte längre skulle kunna sända, om kulturministerns linje om sponsringsfri public service vinner genör. Här syns programledaren Rickard Olsson med gruppen Love Generation i Malmö. Till vänter kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.
Foto: Leif R Jansson/Scanpix
I går beslöt riksdagen att avslå en störtflod av motioner om förändringar för public service. Det gällde allt från moderata krav på slopad tv-licens till ett S-förslag om allmänhetens rätt till landskamper i SVT. I praktiken överlämnas framtidsvisionerna om public service i stället till en utredning som regeringen efter påsk tillsätter, och vars förslag väntas hösten 2012.
Under den behärskade ytan har dock ett krig brutit ut om framtidens SVT och SR. I synen på public service tycks alliansen stå splittrad.
– Det är alldeles uppenbart att Lena Adelsohn Liljeroth saknar majoritet. Det gäller till exempel när hon helt vill stoppa sponsrade program i SVT och göra public service mycket smalare, konstaterar socialdemokraten Berit Högman som är ordförande i riksdagens kulturutskott, där parti efter parti nyligen talade emot kulturministerns linje.
Det var för exakt en månad sedan som debatten om public service tog fart. Då deklarerade kulturministern att sponsring i SVT ”inverkar menligt på allmänhetens förtroende” för programmen.
Moderaterna vill lyfta bort möjligheten till 20 sponsrade program per år i SVT ur nästa sändningstillstånd 2014–2019.
De övriga allianspartiernas kulturtalesmän har dock successivt gjort klart att de inte delar Lena Adelsohn Liljeroths syn på SVT. ”Sponsring är avgörande när man sänder fotbolls-VM”, säger Centern. ”Det är viktiga sändningar för en bred publik”, menar Kristdemokraterna. Och ”det är orimligt om SVT skulle bli utan OS”, hävdar Folkpartiet.
Lyckas en just nu ganska isolerad Lena Adelsohn Liljeroth ändå driva igenom sin linje, står Sverigedemokraterna beredda att i ett senare skede rösta ner alliansens mediepolitik tillsammans med de rödgröna, eftersom alla oppositionspartier försvarar viss sponsring i SVT.
–Landskamper bygger ju upp gemenskap, och måste därför kunna sändas som public service för hela befolkningen, säger SD:s kulturpolitiske talesman Mattias Karlsson som därmed omfamnar ett S-förslag, och dessutom försvarar SVT:s bredd med sådant som På spåret och Allsång på Skansen.
SD:s inflytandeär oönskat av såväl alliansen som den oppositionen, men partiets möjliga vågmästarroll skulle kunna leda till att regeringen får acceptera de rödgrönas önskemål om en bred public service-utredning där oppositionen ges viss insyn.
Utredningen ska utöver SVT:s sponsring och bredd ta upp en lång rad andra tunga frågor, som till exempel radio- och tv-avgiftens framtid och om SVT och SR ska få konkurrera med kommersiella kanaler med ny webbteknik.
Att utredningen bör bli öppen och brett parlamentarisk förväntar sig även public service-bolagen, som önskar debatt.
– Saknas brett stöd för det som utredarna lägger fram, finns en uppenbar risk att Sverigedemokraterna tillsammans med andra partier kommer att stoppa processen i ett så sent skede att det leder till allvarliga förseningar, säger Sveriges Radios vd Mats Svegfors.
Den verkliga ödesfrågan är enligt Mats Svegfors den framtida finansieringen av public service, en fråga som enligt honom inte bör skymmas av uppmärksamheten kring den trots allt begränsade sponsringen.
–När Sveriges dagspress inte längre har ekonomi att bära demokratin behövs public service mer än någonsin, säger Mats Svegfors som menar att klassisk journalistik håller på att slås ut när ”blind kapitalism” på många håll har ersatt ”tidigare medvetna publicister”.
Mats Svegfors kan ha fog för sin oro över hur framtidens public service ska betalas. De flesta partier i riksdagen förespråkar nu att dagens radio- och tv-licens stöps om, men det är oklart hur. ”Varför ska tv-tittande i en tv-apparat kosta drygt 2 000 kronor per år medan tv-tittande på exakt samma public service-program via SVT Play ska vara helt gratis?”, frågar till exempel Gustaf Hoffstedt (M).
I Kulturutskottet berättar också den unge kristdemokratiske riksdagsmannen Andreas Carlson att han inte äger en tv eftersom gratisalternativen fungerar. Han menar att det är dags att ”inse att licenssystemet är under upplösning”.
I de underlag till regeringen där public service-bolagen informerar om sin framtidssyn, skriver SR att dagens system för radio- och tv-avgift är relativt välfungerande, men att tilldelningen av medel inte täcker de ökande kostnaderna. En femtedel av Sveriges Radios resurser skulle försvinna före 2020, om inget görs.
Det alternativ till dagens radio- och tv-avgift som ofta nämns, lanserades av Centern före valet. Det innebär att alla med inkomstskatt i stället ska påföras en public service-avgift som det blir omöjligt att smita från. I dag inbringar tv-licensen totalt sju miljarder kronor.
