Pristagare som väcker känslor

Årets Nobelpristagare i litteratur tas inte emot med öppna armar av alla sina landsmän. En skarp konflikt löper tvärs­igenom den stora svensk-latinamerikanska befolkningen.

Mario Vargas Llosa signerade traditionsenligt en stol på Nobelmuseet i Stockholm på måndagen. 


Mario Vargas Llosa signerade traditionsenligt en stol på Nobelmuseet i Stockholm på måndagen. 


Foto: Janerik Henriksson/Scanpix

I latinamerikanska kretsar i Sverige finns diametralt olika uppfattningar om Mario Vargas Llosa. Peruanska restaurangen Latino Deli på Söder arrangerar på fredag en egen Nobelfest för att fira författaren. Samtidigt planerar andra exilperuaner enligt rykten manifestationer mot honom under hans Stockholmsbesök.

Författaren Inti Chavez Perez berättar att hans peruanska pappas första reaktion på att landsmannen Vargas Llosa får Nobelpriset var att han inte förtjänar det.

–Många peruaner jag talat med har en negativ inställning till Vargas Llosa, kanske beror det på att många latinamerikaner i exil har vänstersympatier, säger han.

Skribenten Martin Ezpeleta, med ena foten i Argentina, säger att Nobelpriset till Vargas Llosa ger honom en motsägelsefull eftersmak.

–Det är en väldigt obehaglig typ. Arrogant och aggressiv, som idiotförklarar alla som inte förstått den fria marknadens fantastiska fördelar,det vill säga de flesta latinamerikaner.

Vargas Llosa är högerliberal och ställde för tjugo år sedan upp i Perus presidentval. Men det handlar inte bara om en klassisk vänster–höger-konflikt. Carmen Blanco Valer, vice ordförande i Latinamerikagrupperna, tillhör liksom många av exilperuanerna i Sverige den indianska folkgruppen, quechuas. Hon anklagar Nobelpristagaren för rasism.

–Vargas Llosa är en av de farligaste fienderna till de senaste 20 årens demokratiseringsrörelse för ursprungsbefolkningen. Den har herr Llosa känt sig hotad av och gått till angrepp mot.

Jaime Penela har precis hoppat av som styrelseledamot i Latinamerikagruppen. Han står själv till vänster men tycker det är absurt att ”klistra en ideologisk vinkel” på författarens verk.

–Vore det inte korkat att starta en kampanj mot Jorge Luis Borges? Han stödde militärdiktaturer och träffade till och med Pinochet. Ändå är han den kanske allra bästa latinamerikanska författaren någonsin, säger Jaime Penela, själv med chilenskt ursprung.

Han beskriver det som att det finns två vänsterrörelser i Sydamerika – en demokratisk, en radikal.

–I Sverige är den radikala vänsterrörelsen överrepresenterad. Den är till och med mer radikal här än i Peru, eftersom den inte haft samma utvecklingsprocess som i Latinamerika. Min uppfattning är att de flesta peruaner i väst är stolta över Nobelpriset, men det finns en intolerant grupp som inte deltar i firandet och sprider lögner om att Vargas Llosa stöttar militärdiktaturer.

När Vargas Llosa var på Sverigebesök för fyra år sedan möttes han av protester både vid Stockholms universitet och på Sergels torg.

Mauricio Rojas, före detta riksdagsledamot (FP), tillhör själv de vänsterrevolutionära som kom till Sverige på 1970-talet. Senare gick han högerut, alltså samma politiska resa som Vargas Llosa, som han också är vän med. Han hävdar att den kritiska gruppen inte består av fler än ett par tusen personer, men att den är välorganiserad och syns mycket.

–Vargas Llosa provocerar extremister och våldsamma vänstermänniskor och det är bra att det syns. Han är inte någon som skapar likgiltighet, han är en kämpande liberal, då får man motståndare.

Kan man skilja på politikern och författaren Vargas Lllosa?

–Det ska man göra. Jag har aldrig ens funderat om Cervantes eller Shakespeare är vänster eller höger. Vargas Llosa är en väldigt publik person som inte har något emot att dömas som en helhet, men det är helt fel att säga att hans verk är litterära pamfletter, säger Mauricio Rojas.

Carmen Blanco Valer på Latinamerikagrupperna tycker däremot inte att det går att skilja på litteraturen och politiken, särskilt som hon menar att Svenska Akademien tagit med den politiska aspekten i sin motivering.

–Han gör ursprungsbefolkningen till ”de andra” och har skrivit böcker där han hårt angriper indianska tankesätt och politiska organisering. Det är problematiskt på samma sätt som det varit om en författare i sina verk haft antisemitiska tendenser. Jag kan acceptera att man säger att han är en bra författare, men Akademien säger att han granskar makten. Vad granskar han, som är vit, man och kommer från överklassen i en del av Peru som är väldigt rasistisk?


  • Kopiera sidans adress

Vargas Llosas vecka i Stockholm:
Söndag
Anlände till Arlanda. Bor med familjen på Grand Hôtel.
Måndag
Samling med alla Nobelpristagare på Nobelmuseet.
Presskonferens hos Svenska akademien i börshuset.
Förlagsmiddag med Norstedts.
Tisdag
Intervjuer med svensk och internationell press.
Nobelföreläsning på Svenska akademien 17.30.
Onsdag
Invigning av utställning på Cervantesinstitutet.
Nobelkonsert i Konserthuset 19.30.
Torsdag
Inspelning av BBC-programmet Nobel minds, Snillen spekulerar, i Bernadottebiblioteket på Kungliga slottet.
Möte med Rinkebyskolans elever 15.00.
Mottagning på Nordiska museet med alla Nobelpristagare och ambassadörer.
Fredag
Nobelceremoni i Konserthuset 16.30.
Nobelbankett i Stadshuset 19.00.
Lördag
Boksignering på NK klockan 13.00, öppet för allmänheten.
Träff med Penklubben på Norstedts.
Bankett på Slottet.
Söndag
Samtal och högläsning på Dramatens stora scen.
Avresa från Stockholm.

Nobelpristagare från Latinamerika

Gabriela Mistral, 1945 (Chile)
Miguel Ángel Asturias, 1967 (Guatemala)
Pablo Neruda, 1971 (Chile)
Gabriel García Márquez, 1982 (Colombia)
Octavio Paz, 1990 (Mexiko)
Mario Vargas Llosa, 2010 (Peru)

Peru
Drygt 62000 svenska medborgare är födda i Sydamerika.
Närmare hälften av dem kommer från Chile, medan 6500 är födda i Peru.
Till det kommer ett stort antal andra och tredje generationens invandrare med sydamerikansk bakgrund, samt ett okänt antal papperslösa personer.
Källa: SCB


Visa mer fakta

Toppnyheter Kultur

David Lagercrantz om ESC-festivalen

”Som en fortsättning på kalla kriget”

Författaren bakom Zlatans succébok om Eurovision och politiken.

John le Carré: Jag var aldrig någon spion

En myt

Drogs alltid åt fantasin – inte spioneri.

”Låt det tröttsamma
jaget abdikera”

Krönika

Nu är ordet nästan norm.

”Argaste gubben
i hela rockhistorien”

Kultursvep

Kritikerna älskar filmen.

Sara Danius. Bildspel

”Tredjedel kvinnor – bättre än styrelser”

Söndagsintervju

Sara Danius om Akademien.

Tala Madani. Bildspel

Hon hamnade mitt
i barnporrsdebatten

Reportage

SvD träffar konstnären Tala Madani.

Quiz

Hur inleds romanen The Great Gatsby?

Slutraderna är ofta citerade. Testa dig själv.

Stockholmsnatt

”Hur ska jag få plats med mina stövlar?”

En kulturkrock i vardagen.

Finlands Krista Siegfrieds kysser en av sina dansare. Webb-tv

Finska kyssen som väcker debatt

”Vissa länder är mer toleranta”

Recensioner